– Det är ett gnagande sår i den miljöpartistiska ledningen, det här med brunkolet och Vattenfall, säger Niklas Bolin, statsvetare vid Mittuniversitetet i Sundsvall.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Så här lät Gustav Fridolin i den förra valrörelsen:
– Vi vill stoppa gruvorna, det är det viktigaste för oss. Vi är beredda att förhandla om olika lösningar för det, men att bara sälja, så att någon annan driver det vidare, det är ju ingen lösning.
– Det var något man gjorde en stor grej av, alla minns ju hur han stod och viftade med en kolbit i direktsändning, säger Niklas Bolin.
– Det har blivit symbolen för partiets misslyckade mandatperiod.
Kolhistorien skrivs om
Den ”misslyckade mandatperioden” har väckt avsky. Ett par riksdagsledamöter kritiserar regelbundet ledningen offentligt. Medlemsantalet har halverats på fyra år. Och tidigare i veckan
rapporterade Sveriges Radio att MP får svårt att ställa upp i lokalval i omkring 50 kommuner, delvis på grund av att lokala företrädare inte vill – eller kan – företräda det nya Miljöpartiet.
MP:s partiledning verkar ha bestämt sig. Kolhistorien ska inte gömmas eller glömmas, utan speglas i nytt strålande ljus.
I SVT:s Agenda den 13 maj fick Gustav Fridolin återigen frågan om vallöftet att stoppa försäljningen av Vattenfalls brunkol.
– Det lyckades vi inte med, de borgerliga och Sverigedemokraterna sa nej till det. Men då skickade vi Isabella Lövin med ett tydligt uppdrag till EU, att faktiskt säkra att priset på utsläpp ökade så att det blev olönsamt att ha de här gruvorna. Och vet du vad det tjeckiska bolaget som köpte dem nu har meddelat? Jo, att de nog inte kommer att öppna de här gruvorna i alla fall, att kolet stannar i marken. Det är banne mig svensk politiks minst uppmärksammade seger, det här kolet stannar i marken.
Stämmer detta? Har MP lyckats få kolet att stanna i marken ändå, genom ”svensk politiks minst uppmärksammade seger”? Låt oss återkomma till den frågan, och i stället uppehålla oss en stund vid ordet ”seger”. För även om det inte är något som idag förknippas med MP så har partiet, särskilt de senaste åren, skördat en hel del framgångar.
MP:s klimatsegrar
När MP själva får välja sina största framgångar i regeringssamarbetet handlar mer än hälften om klimat- och miljöpolitik. Regeringen har höjt regeringens klimat- och miljöbudget med fem miljarder kronor – en fördubbling jämfört med 2014.
Solceller och cykelbanor byggs ut. Det har blivit dyrare att köpa smutsiga bilar och billigare att köpa bilar som släpper ut lite eller ingen koldioxid. Även om sådana reformer inte alltid är perfekta så är de bra ur klimatsynpunkt och kan främst tillskrivas MP, menar bedömare som Dagens ETC talat med.
MP lyfter också flygskatten som en framgång, trots att den är så låg att den inte väntas påverka resandet eller utsläppen nämnvärt. Tomas Kåberger, klimatexpert och professor i industriell energipolicy på Chalmers tekniska högskola, köper dock MP:s version.
– Det är ett steg i rätt riktning att flyget inte fortsätter att vara så löjligt privilegierat att man helt undgår att betala miljökostnader medan andra transportslag gör det och i stort sett alla andra utsläppare gör det.
Och, tillägger Tomas Kåberger, nu när skatten är på plats kan den höjas. Det är precis vad många i partiet vill att MP ska driva redan i valrörelsen. Det väntas bli en av stridsfrågorna på helgens kongress eftersom partiledningen kämpar emot, med argumentet att de vill ha mer handlingsfrihet i kommande diskussioner i riksdagen eller eventuellt regeringsbildande.
Klimatlagen ”fjäder i hatten”
Men flygskatten i all ära. Den kanske främsta framgången är klimatlagen. Det säger finansmarknadsminister Per Bolund.
– Kilmatlagen kommer inte i sig själv med självklarhet leda till ett gram minskade utsläpp, men den skapar ett ramverk som klimatpolitiken måste finnas inom och den skapar en transparens och en tydlighet som jag tror kommer att föra klimatdebatten till en helt ny nivå och också göra den mer förståelig för människor.
Klimatexperten Anders Wijkman håller med.
– Det är en fjäder i hatten för MP, klimatlagen hade definitivt inte kommit till utan dem. Nu är jag part i målet eftersom jag var ordförande i den beredning som tog fram lagen, men att få sju partier att gå med på ett så jämförelsevis ambitiöst mål, och att klä det i en lag, det är en betydelsefull framgång som MP inte fått tillräcklig kredd för.
Under nästa mandatperiod kan regeringen komma att ta beslut om den nya motorvägen Österleden i Stockholm. Kan de säga ja trots den nya klimatlagen?
Anders Wijkman är tyst en stund innan han svarar.
– Det där är en jätteviktig frågeställning. Egentligen borde inga stora investeringar påbörjas som låser fast oss i den nuvarande fossila strukturen, så är det.
Men nya stora motorvägar kan byggas trots klimatlagen. Det medger Per Bolund.
– Ja, den typen av investeringar beror på majoriteten i riksdagen. Men däremot är det tydligt att varje regering kommer att behöva redovisa hur man ska agera för att Sverige ska nå de klimatmål vi tillsammans har satt upp, säger Per Bolund.
– Det gör att om man väljer ett sådant olyckligt beslut, att bygga en ny stor motorväg som vi i MP ser ett väldigt begränsat värde av, ja då kommer man tvingas vidta åtgärder i andra delar av klimatpolitiken.
Ovanlig integritet
Tomas Kåberger instämmer. Han sitter med i det klimatpolitiska rådet, som grundades som en del av överenskommelsen. Rådet har ett viktigt uppdrag. Det ska analysera hela samhällspolitiken för att bedöma om regeringen lever upp till klimatmålen.
– Rådet har en ovanlig autonomi eftersom vi inte kan bli avsatta och så vitt jag förstår ska vi till och med tillsätta våra efterträdare. Det blir alltså inte en politisk process där regeringen kan välja snälla välvilliga okritiska personer utan meningen är att det här ska vara en grupp kompetenta experter med integritet.
Så även om nya stora motorvägar inte kan stoppas genom den nya lagen, och även om inga sanktioner kan sättas in mot den regering som bryter mot klimatlagen, så är lagen möjlig att använda för en långsiktigt hållbar klimatpolitik.
– Det betydelsefulla är att det är mycket svårare att ändra en lag än om man bara ska ta ett nytt inriktningsbeslut, säger Tomas Kåberger.
– Och konflikterna blir tydligare eftersom man kan åberopa lagen och säga ”får man verkligen göra så här?”
Tappat miljöförtroende
Miljöpartiet har haft svårt att nå ut med sin berättelse av klimatlagen som en stor framgång. Detta trots att de har valt att fokusera på klimat- och miljöfrågorna i valrörelsen. Det är ändå rätt strategi, enligt statsvetaren Niklas Bolin. MP:s tappade förtroende i miljöfrågor är kanske partiets största problem.
– När man tidigare har frågat väljarna har förtroendet för MP:s miljöpolitik varit extremt högt, högre än någon fråga för något parti har varit, säger Niklas Bolin.
– Det som har hänt under den här mandatperioden är att man har tappat väldigt mycket och i några mätningar har Miljöpartiets och Centerpartiets miljöpolitik haft ungefär samma förtroende vilket är en stor förändring. Det är i allra högsta grad ett stort problem för partiet eftersom det är framför allt i miljöpolitiken som man har attraherat väljare.
Vilket leder oss tillbaka till brunkolet, en stark faktor till väljarnas vikande förtroende för MP:s klimat- och miljöfrågor. MP:s ledning tycks nu ha bestämt sig för att försöka skriva ett lyckligt slut på berättelsen. I flera intervjuer i maj lyfter de framgången. I tisdags sa till exempel partisekreteraren Amanda Lind till Sveriges Radio att MP sett till ”att huvuddelen stannar i marken och det måste vi givetvis vara bättre på att berätta.”
”Blivit olönsamt”
Och när Dagens ETC frågar finansmarknadsminister Per Bolund om det var ett misstag i den förra valrörelsen att kräva att Vattenfall inte sålde kolgruvorna i Tyskland säger han:
– Försäljningsfrågan var kanske inte det som vi tyckte var det allra viktigaste och det var inte heller det som vi lyfte upp främst i valrörelsen att vi var emot. Det viktiga är ju vad som händer med kolet och där har vi nu också sett till, inte minst genom en ny klimatreglering på EU-nivå, att kolet har blivit olönsamt och att brunkolsreserverna inte kommer att användas.
Du menar att utsläppshandeln leder till kolet blir olönsamt?
– Ja, tillsammans med annan politik.
Per Bolund kan inte hänvisa till någon studie eller bedömning som styrker hans tes, och tycker inte heller att det behövs.
– Det är ingen diskussion inom den ekonomiska vetenskapen, att prissignaler ger effekt.
Frågan är om ”prissignalerna” är starka nog.
Dagens ETC ringer till tyska oberoende forskare och analytiker för att få ett svar på den frågan. Jo, säger de, det stämmer att klimatminister Isabella Lövin spelat en viktig roll i att få handeln med utsläppsrätter att fungera lite bättre, även om det är svårt att säga hur viktig hennes roll var när 28 medlemsländer skulle komma överens. Men det nuvarande priset på 15 euro per ton koldioxid är fortfarande alldeles för lågt för att ha någon betydande inverkan.
– Vi vet inte heller om priset kommer hålla eller om det kommer att stiga mer eller kollapsa igen 2020, säger Felix Matthes, klimatforskningsledare på Öko-institutet. Han tillägger:
– Med nuvarande pris ser vi ingen effekt på EPH:s brukolsgruvor.
Det tjeckiska bolaget EPH:s köp av Vattenfalls kolgruvor var en chansning. De fick gruvorna och kolkraftverken billigt, visste att det skulle bli några hårda ekonomiska år, men satsade på att Tyskland inte lyckas ersätta alla kärnkraftverk som ska läggas ned med förnybar el – först då skulle EPH expandera och tjäna pengar. Enligt Matthes lär inte EPH:s chansning fungera. Det mesta av kolet kommer troligen att stanna i marken. Det är i så fall en seger för Tyskland, och för världen – men inte tack vare Miljöpartiet.
• Det mesta av Vattenfalls före detta kol i Tyskland stannar i marken, tack vare Isabella Lövins arbete i EU som gjort att priset på koldioxid höjts och kolföretagen tvingas dra ner sin verksamhet.
• Fördubblat miljöbudgeten med storsatsningar på solceller, cykelbanor och laddstolpar inom Klimatklivet.
• Infört världens mest ambitiösa klimatlag (jan 2018) och klimatmål.
• Infört insatser för en mer jämlik skola som ger alla elever en ärlig chans. (Det innebär en rad reformer – exempelvis att regeringen nu tar vidare Skolkommissionens förslag om ett statligt stöd på 6 miljarder för en mer jämlik skola, direkta statliga utvecklingsinsatser på plats i skolor som har det tufft, läxhjälp och lovskola till de som behöver, stärkt elevhälsa och specialpedagogik )
• Lagt fram förslag om samtyckeslag – som nu har klubbats i riksdagen.
• Infört flygskatt (april 2018) och höjt bensinskatten samt infört ett bränslebyte för mer förnybart i tanken.
• Infört ett bonus-malus system för bilar så att det blir billigare att köpa en klimatsmart bil och dyrare att köpa en som släpper ut mycket.
• Fått igenom överenskommelse om 100 procent förnybar elproduktion 2040, genom energiöverenskommelsen.
• Skärpt reglerna för vapenexport.
• Jobbat hårt för att ensamkommande barn och unga ska få stanna i Sverige, dels via gymnasielagen (sommaren 2017), att de ensamkommande ska kunna gå klart gymnasiet, och sedan ha möjlighet att stanna permanent i landet och även ensamkommandelagförslaget (november 2017) som kommer beslutas i riksdagen i juni.
• Den statliga internetgarantin började gälla 2018 och innebär att regeringen ger stöd till bredband till privatpersoner i glesbygden.
