I Malmö diskuterar politikerna nu att bygga nya stora högstadieskolor på gränsen mellan ytterområden och innerstan med blandad upptagning av elever.
– Jag har föreslagit den typen av åtgärder, både till kommunalrådet här i Malmö och till Skolverket. Skolor i utsatta områden får annars en väldigt negativ utveckling, säger Anders Jakobsson, professor i naturvetenskapernas didaktik som analyserat PISA-resultaten sedan 2008.
”Kamrateffekten”
De fallande resultaten i Pisa-testet framför allt beror framför allt på att de lågpresterande och medelpresterande eleverna får sämre och sämre resultat, medan de högpresterande ligger kvar på samma nivåer som tidigare. Samtidigt har skillnaden i prestationer mellan olika skolor, den så kallade skolsegregationen, ökat.
– Skillnaden mellan skolorna kan delvis förklaras av boendesegregationen, men det fria skolvalet utgör ytterligare en viktig faktor, säger Anders Jakobsson.
Han menar att skolvalet lett till att ambitiösa elever snabbt väljer bort skolor med dåligt rykte, som då blir kvar med mindre ambitiösa elever. Detta leder i sin tur till att bra och ambitiösa lärare också lämnar lågpresterande skolor. Kraven på en bra undervisning blir då svårare att uppfylla.
Den största anledningen till att resultaten sjunker så mycket i de lågpresterande skolorna är den så kallade ”kamrateffekten”, enligt Anders Jakobsson.
– Hamnar vi i en miljö där de tongivande personerna är målmedvetna och ambitiösa, så vill vi själva bli bättre. Men om du är en ambitiös elev och hamnar i en klass där den rådande attityden är att man inte tar skolan på allvar, med disciplinproblem och bråk i klassrummen – då kanske du blir nedtryckt och tonar ned dina ambitioner, säger Anders Jakobsson.
Han poängterar också att högpresterande elever inte presterar bättre bara för att de hamnar med andra som presterar bra. En ökad blandning av elever skulle därför inte sänka deras resultat nämnvärt.
Efterlyser begränsningar
Även Skolverket har nu börjat ifrågasätta delar av det fria skolvalet och efterlyser begränsningar i systemet. Skolverkets generaldirektör Anna Ekström förklarade i SVT:s Agenda att möjligheterna att förändra är många, som lottning och kvotering till populära skolor, eller extra pengar till skolor där eleverna kan antas ha sämre förutsättningar.
– Vi kan ju inte tolerera en skola som ger sämre livschanser till barn bara för att de är födda i en familj där föräldrar inte gör aktiva val. Det vore ju inte klokt, sa Ekström, och pekade på att medvetna föräldrar i vissa kommuner ställer sig i kö till populära skolor redan när barnet är nyfött.
Utspelet ifrågasattes snabbt av flera liberala skoldebattörer, men Anders Jakobsson stödjer slutsatserna från Skolverket.
– Bland forskare börjar vi nå konsensus om att det fria skolvalet har segregerande effekter. När vi först presenterade resultat som visade på det 2010, var det många som tyckte att det var konstigt, också inom Skolverket. Nu är de flesta överens, även om det inte har slagit igenom på politisk nivå.
Anders Jakobsson tror att begränsningar i valet och andra insatser för att åstadkomma mer blandade skolor är en bra början för att vända trenden.
– Det gäller att hålla isär den individuella nivån från analysen av skolsystem. Att kunna välja skola är på många sätt positivt, men på systemnivå ger det inte goda effekter. Det är förstås en svår avvägning – är det fria valet viktigast, eller är det att ha ett så optimalt skolsystem som möjligt.
– Men i vissa kommuner har man redan mer reglerade urvalsinstrument och insatser för att motverka segregationen, så processen är igång.
Borde vi gå tillbaka till ett skolsystem helt utan möjlighet att välja?
– Man kan aldrig gå tillbaka i tiden, utan politiskt får vi anpassa åtgärderna till hur det ser ut idag. Så jag tycker inte att vi helt ska ta bort möjligheten att välja.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
