Dalarna står inför en generationsväxling och brist på arbetskraft väntar i länet. Samtidigt har Borlänge tagit emot många flyktingar. Magnus Johansson sökte nya trädgårdsarbetare bland stadens exilsomalier.
Den här onsdagsförmiddagen är Borlänge grått, regnigt och ungefär 27 grader kallare än Mogadishu. Ali Mohamud och Mubarak Yusuf Ali kör runt i den gamla industristaden i en vit flakbil från Svensk markservice, förbi stålverket, Kvarnsvedens pappersbruk och Domnarvets Jernverk. Med jämna mellanrum hoppar de ut. Skolgårdar och grusplaner rensas på cigarettfimpar och annat skräp. Snart kommer säsongen för att skotta snö och sanda vägar. På sommaren klipper de gräs och hugger träd.
– Jag trivs jättebra och det kommer lön varje månad den 25:e. Det är bra att försörja sig själv, säger Ali Mohamud, 29 år och fyrbarnspappa. Han kom till Sverige för fyra år sedan via Mogadishu och Turin. I Mogadishu arbetade han som elektriker.
– Det är bäst i Sverige. I Italien fanns inga jobb.
Mubarak Yusuf Ali berättar att han lämnade Somalia efter att hans chef på den restaurang där han arbetade i köket blev skjuten av terrorgruppen Al-Shabab.
– Jag kom till Borlänge 2012 eftersom en kompis, som var min granne i Mogadishu, bodde där. Först gjorde jag praktik på Posten, men jag har inget körkort så jag fick inte fast jobb. Sedan jobbade i skogen, med röjning och att hugga träd. Det var ett hårt jobb men jag trivdes.
Tar emot flest flyktingar
Ali Mohamud berättar att han bor i området Tjärna Ängar, som är känt för att många med rötter i Somalia bor där.
– Svenskarna kallar det för ”Lilla Mogadishu”, säger han och skrattar.
Efter Södertälje och Nässjö är Borlänge den kommun som de senaste åren tagit emot flest kommunplacerade flyktingar i förhållande till folkmängden. Många av dem kommer från Somalia.
Att Ali Mohamud och Mubarak Yusuf Ali hamnade på Svensk markservice började med att platschefen Magnus Johansson tyckte det var för hårt snack om flyktingar i fikarummet:
– ”De bara lever på bidrag, de är lata, de jobbar inte”. Så kunde det låta, berättar Magnus Johannsson.
– Då frågade jag en av de anställda: När du nu vet så mycket om de här människorna, hur många känner du? Han kände inte någon. Då kom den första tanken att jag ska sjutton ta och anställa någon. För hans skull. Och för min skull också, jag kände inte heller någon från Somalia.
Magnus Johansson kommer från Västerås men talar dalmål.
– Jag har lätt för att snappa upp dialekter, förklarar han.
– Där jag växte upp kom folk från hela världen. Det var stor arbetskraftsinvandring på 70-talet och många fick jobb på Asea. För mig har det aldrig spelat någon roll vilken gata du är född på.
”Brist i hela branschen”
Intresset för att hitta somaliska anställda handlade inte alls bara om kulturellt utbyte i fikarummet.
– De gymnasieutbildningar som vi frågar efter när vi söker personal är anläggningslinjen och trädgårdslinjen. Men det är inte så många ungdomar som söker till dem nuförtiden. Det är brist på personal i hela branschen. Trädgårdsskolan i Rättvik har tvingats lägga ner.
Magnus Johansson såg de nya Borlängeborna från Afrikas horn som en möjlig lösning på problemet:
– Här har vi ju en jätteresurs. Massor med folk som inte vill annat än att jobba och försörja sin familj.
Inte bara trädgårdsbranschen utan hela Dalarna står inför brist på arbetskraft. Problemet är det samma som i många andra av landets mer glesbefolkade län: invånarna blir allt äldre. Av de som arbetar i dag i länet beräknas 40 procent ha gått i pension om elva år. Antalet personer i arbetsför ålder kommer då vara omkring 15 000 färre än idag. Samtidig finns det jobb. Arbetslösheten är den fjärde lägsta i landet parallellt med att hälften av företagen vill växa. Men arbetslösheten bland utrikesfödda är hög och ökar.
Startade kurs
Med hjälp av Arbetsförmedlingen satte Magnus Johansson ihop en kort yrkesutbildning i Borlänge och Falun. Målet var att snappa upp de inflyttade flyktingarna. För att undvika särbehandling riktade den sig till alla som stod utanför arbetsmarknaden och har svårt att komma in. Ett 20-tal sökte varav tio fick gå utbildningen. De som sökte till Borlänge var uteslutande från Somalia, och fyra av dem jobbar kvar i dag. Nu är andelen somaliskfödda 12 procent av personalstyrkan, samma andel som andelen utrikesfödda i Borlänge.
– Tidigare var vi nästan bara vita gubbar mellan 45 och 55 på arbetsplatsen, säger Magnus.
– Då blir det en speciell jargong som inte alltid är så himla rolig. Blandar du kvinnor och män och olika åldersgrupper på en arbetsplats blir det trevligare. Och blandar du olika kulturer multipliceras allt det där på något sätt.
– Om man ser på våra kundgrupper, människorna som bor i fastigheter i Borlänge, kommer de från alla möjliga håll i världen. Om vi kan vara mer som våra kunder är det bättre.
Enligt statistik från förra året var Borlänge bäst i Sverige på att få in nyanlända somalier på arbetsmarknaden, en grupp som på många håll i landet har svårt att hitta jobb.
– Det handlar om ett omfattande samarbete mellan kommun och arbetsgivare, säger Jan Sundqvist, utredare på arbetsförmedlingen i Dalarna.
– Kommunen klarar det inte ensam. Näringslivets inställning är väldigt viktig, att man vill spegla i sin personal hur lokalsamhället ser ut. Att man bryter en slentrianmässig bild av att det är grannens barn som man ska anställa.
Jan Sundqvist säger att invandringen blir helt avgörande för Dalarnas framtid.
– Man behöver bara titta på de befolkningsprognoser som görs nu. År 2025 blir det 15 000 färre i arbetsför ålder. Skulle det inte vara för de utrikesfödda skulle vi ha 35 000 färre i arbetsför ålder år 2025. Det är helt enkelt inte möjligt att klara situationen utan tillskott.
Framgång för SD
Samtidigt finns ett motstånd mot invandringen i Dalarna. I årets val gick Sverigdemokraterna kraftigt framåt i hela länet, och i Borlänge blev partiet näst störst i kommunfullmäktige. Magnus Johansson har fått mycket kritik för sin ambition att anställa somalier, berättar han.
– Jag har fått höra argument som ”hur kan du anställa dem, de är ju så lata”. Det enda jag kan säga om dem som grupp är att de är precis som vi, de finns av alla sorter. Nu tror jag att känslan av dem som en diffus massa har försvunnit hos de flesta på arbetsplatsen. Vad anställda sedan har för politisk åskådning struntar jag i som arbetsgivare, säger Magnus Johansson.
Efter en laxsallad från mataffären i Borlänges jätteköpcenter Kupolen är det dags för Mubarak Yusuf Ali att kliva in i flakbilen igen. Varken han eller Ali Mohamud säger att de märkt av någon rasism i Borlänge.
– Jag har hört från andra, men inte varit med om det själv, säger Ali.
Båda vill stanna i Borlänge.
– Vi känner folk som bor här, och man vet hur man hittar och hur saker funkar, säger Mubarak.
Deras nuvarande kontrakt löper till sista maj nästa år, men de har blivit lovade fortsättning. Mubarak Yusuf Alis framtidsdröm är nästan identisk med de klassiska Svensson-accessoarerna villa, vovve och Volvo:
– Ny bil, fast jobb och en villa! Men först fast jobb.
