Kakabaveh: Jag är orolig för kurder som stämplats av Säpo
Bild: Stina Stjernkvist/TT, Markus Schreiber/TT/AP
Dagens ETC.
Turkiet har ställt krav på Sverige om att sluta vara en ”fristad” för kurdiska PKK, som villkor för att släppa in Sverige i Nato. Nu oroar sig kurdiska politiker och organisationer i Sverige för både en politisk kursändring och organisationsförbud, i ett försök att blidka president Erdogan. Inte minst mot bakgrund av att ett stort antal kurder redan utsatts för registrering av Säpo.
Kurderna har inga vänner utom bergen, lyder ett talesätt bland kurderna själva, förankrat i ett flertal exempel från historien där de offrats på politikens altare. Det är en sanning med modifikation eftersom kurderna i Syrien och irakiska Kurdistanregionen mottagit stort stöd sedan 2014 i kampen mot jihadiströrelsen IS.
Sveriges regering och Socialdemokraterna har även visat stöd till det prokurdiska oppositionspartiet HDP i Turkiet. Men nu oroar sig kurder i Sverige för att det här stödet kan rullas tillbaka, och att svensk-kurdiska organisationer själva kan drabbas negativt, på grund av Turkiets påtryckningar i spelet kring Sveriges Natoansökan.
”Orolig över hur mycket Sverige kan ge efter”
I måndags när det hade blivit klart att både Sverige och Finland önskar inträde i Nato, så meddelade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att Turkiet kommer blockera medlemskapet. Erdogan anklagar Sverige och Finland för att vara fristäder för de kurdiska väpnade organisationerna PKK och YPG, som är terrorstämplade i Turkiet.
Alla 30 medlemsländer i Nato måste ge sitt godkännande för att släppa in nya medlemmar.
– Man blir orolig nu över hur mycket Sverige kan ge efter. Det är farligt att ens ta en diskussion om detta. Inte bara för kurder, utan även för Sveriges rykte när det gäller demokratin och mänskliga rättigheter, säger Shiyar Ali som är Sverigerepresentant för det kurdiska självstyret i nordöstra Syrien, till Dagens ETC.
YPG är namnet på de syrienkurdiska styrkorna, som med västerländsk hjälp besegrade IS hösten 2019. Sveriges regering har en relativt tät kontakt med självstyret och 2019 ökade Sverige biståndet till nordöstra Syrien. Shiyar Ali har agerat mellanhand i dialogen.
– Signalerna jag fått från regeringen är att det inte kommer bli några förändringar från Sverige kring nordöstra Syrien. Precis som USA och Nato-länderna i koalitionen mot IS gör, så ser man kurderna där som allierade. Men jag blir orolig ändå, så länge man inte uttalar sig tydligt från svensk sida, säger Shiyar Ali.
S-löftet
I november i fjol slöt Socialdemokraterna en överenskommelse med den politiska vilden i riksdagen, Amineh Kakabaveh, om att fördjupa sitt samarbete med det ledande kurdiska partiet PYD i nordöstra Syrien. Det var ett villkor för att Amineh Kakabaveh skulle hjälpa till att rösta fram Magdalena Andersson som ny statsminister.
I flera dagar saknade ett tydligt svar om huruvida Turkiets påtryckningar skulle bryta fjolårets överenskommelse. Om så sker, tänker hon lägga ner sin röst på Socialdemokraterna under resten av mandatperioden.
– Jag kommer inte att rösta på dem en enda gång. Jag sjukskriver mig hellre och det kommer bli en backlash för regeringen, sa Amineh Kakabaveh till Dagens ETC vid lunchtid på måndagen.
På eftermiddagen hade det till sist kommit ett svar. Socialdemokraterna har lovat att de inte kommer ge vika för Erdogans och Turkiets krav – men löftet gäller det syrienkurdiska självstyret, PYD och YPG, som man har en överenskommelse om.
Fortfarande kvarstår därför en risk för att Sverige kan göra andra eftergifter för att dämpa den turkiska kritiken. Erdogan har också anmärkt på det rådande svenska vapenexportförbudet till Turkiet.
”Blivit angivna av Erdogan”
Amineh Kakabaveh är orolig för att situationen kan försämras för de dussintals kurder med vänsteråsikter, som blivit stämplade som säkerhetshot av den svenska Säkerhetspolisen. Ett flertal granskningar av Dagens ETC har visat att åtminstone ett 40-tal kurder har drabbats av Säpos stämplingar: politiker, aktivister och journalister.
Inga av de anklagade har fått ta del av de påstådda bevisen mot dem, men riskerar ändå utvisning från Sverige – i flera fall dessutom till det rättsosäkra Turkiet, där de riskerar långa fängelsestraff.
– Jag är fortsatt orolig, inte minst vad gäller de här Säpo-stämplade kurderna. De har blivit angivna av Erdogan och turkisk underrättelsetjänst bara för att de är kurder, säger Amineh Kakabaveh.
Under måndagen publicerade turkiska regeringslojala medier uppgifter om att Turkiet begärt 33 personer utlämnade från Sverige och Finland, utan att det gått igenom. De 33 personerna påstås vara terrorister och medlemmar i PKK och den förbjudna Gülenrörelsen, som anklagats ha orkestrerat det misslyckade kuppförsöket i Turkiet 2016.
Turkiska medier har också specifikt nämnt flera kurdiska organisationer i Sverige som anses fungera som frontorganisationer för PKK. Det rör sig kanske främst om NCDK, Kurdiska demokratiska samhällscentret, som samlar den kurdiska vänsterrörelsen i Sverige och som regelbundet arrangerar seminarier och demonstrationer.
De senaste åren har ett 40-tal kurder i Sverige klassats som säkerhetshot av Säpo.Bild: Fredrik Sandberg/TT
”Turkiet vill anfalla kurder i Sverige”
Enligt Ridvan Altun, medordförande i NCDK, befinner sig kurderna i Sverige i ett mycket farligt läge. Han ser en risk för att det kan komma ett förbudsingrepp mot rörelsen han ingår i.
– Vi har dålig erfarenhet av sådant här. Kurder brukar bli svikna och användas som bytesmedel. Nu oroar vi oss för att ännu en gång bli offer för någon överenskommelse med Turkiet.
Förväntningarna man har av ett Sverige i Nato, säger han, är att det måste vara Turkiet som backar och tvingas anpassa sig till demokratiska regler och respekten för mänskliga rättigheter. Det får inte kosta att kurder i Sverige blir kriminaliserade eller fråntagna demokratiska rättigheter, för att man ska lugna ner Turkiet.
– Turkiet har anfallit kurder i Syrien och i Irak. Nu vill de anfalla kurder i Sverige också. Det är en skam om Sverige böjer sig för Turkiets krav, säger Ridvan Altun.
