Enligt migrationsminister Johan Forssell (M), som presenterade förslaget i fredags, är det ”en komplex fråga” men den motiveras av att fler ska bli svenska medborgare och ”bli en del i gemenskapen”, enligt honom. 

Förslaget är en del av Tidöavtalet och innebär att personer som har fått permanent uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar eller skyddsbehövande, och deras familjer kan de bli svenska medborgare om de uppfyller kraven. Om det inte gör de ska deras permanenta uppehållstillstånd istället omvandlas till ett tillfälligt.

Kritiken är hård, inte minst bland jurister. Advokatsamfundet har uttalat sig om att förslaget står i strid med grundlagen och EU-rätten. Lars Olsson, som är människorättsjurist och chefsjurist på Asylrättscentrum, är inne på samma spår. Han menar att det är tveksamt om förslaget är förenligt med svensk rätt och EU-rätten och andra åtaganden som Sverige har. 

– Att genomföra en sån här retroaktivt verkande lagstiftning är någonting som vi måste ställa oss mycket tveksamma till, säger han.

Inte ändra gynnande beslut

En grundläggande princip i svensk rätt idag är att man inte ska ändra gynnande beslut, men att det går att göra enskilda undantag när det gäller uppehållstillstånd om någon lämnat landet eller lämnat oriktiga uppgifter.

–Det här är en rättslig förändring av ett slag som jag inte kan påminna mig om att jag har sett tidigare, säger han.

Lars Olsson framhåller att utredaren själv i sin konsekvensanalys lyfter fram de allvarliga konsekvenser som förslaget kan få för flera grupper.

– De lyfter fram de negativa konsekvenser för hälsan för enskilda. Och de lyfter det själva också att det här kommer att medföra väldigt negativa effekter och bidra med otrygghet för många barn.

Regeringens bedömning är att mellan 98 000 och 180 000 personer skulle omfattas av den nya lagen. De flesta av dem är asylsökande som fått permanent uppehållstillstånd i Sverige och många av dem tillhör den grupp som fick permanenta uppehållstillstånd genom den så kallade gymnasielagen som klubbades igenom under den S-ledda regeringen.

Höga trösklar för medborgarskap

För att få stanna i Sverige kan de personer som nu blir av med sina uppehållstillstånd ansöka om att bli svenska medborgare. Men även där har regeringen skärpt kraven. Från och med juni nästa år gäller att den som vill bli svensk medborgare bland annat ska ha levt i Sverige i åtta år, ha egen försörjning, bra kunskaper i svenska och ”ett hederligt levnadssätt”.

– Vi måste anta att många i den här gruppen ändå skulle ansöka om att bli svenska medborgare. Med det är höga trösklar där också, säger Lars Olsson.

För många kommer det bli svårt att få medborgarskap på grund av svårigheter med att styrka sin identitet.

– Man kanske kommer från ett land där det inte är möjligt att få tillgång till en sån dokumentation som gör att man kan styrka sin identitet eller göra sin identitet sannolik. Och det är ju väldigt svårt för till exempel personer från Afghanistan och Somalia, säger Lars Olsson.

Förslaget ska nu skickas på remiss och sedan ska regeringen och SD rösta om det.