– Det korta svaret är att Sverige inte dras med i paniken. Och paniken grundas i en kinesisk strategi som egentligen är ganska främmande för demokratiska länder, men så kom rapporten från Imperial college och gav strategin draghjälp, säger Johan Anderberg.

I rapporten från Storbritannien som Johan Anderberg pratar om gjorde ett ansett forskarlag en coronamodell som varnade för hundratusentals döda i covid-19. Rapporten fick landet, som fram tills dess gått på samma linje som Sverige, att tvärvända i sin coronastrategi.

Men experterna på svenska Folkhälsomyndigheten väljer att ha i is i magen, efter att ha funnit flera brister i rapporten. Det är en av flera lyckliga omständigheter som blir avgörande för den svenska coronastrategin, enligt Johan Anderberg.

– Några av svenskarna, framförallt Tom Britton och Johan Giesecke hade ganska bra koll på de här modellerna. En annan lycklig förutsättning var att många av beslutsfattarna var en viss typ av personer som struntar i vad folk tycker om dem, säger han.

Avgörande timmar

I arbetet med boken har Johan Anderberg gått igenom högar av mejl och intervjuat hundratals personer med insyn i vad som hände när Sveriges strategi utformades. Han tycker själv att det mest intressanta och hittills oberättade är det som utspelar sig i mejlkorgarna hos några tjänstemän på Folkhälsomyndigheten under bara några dagar och timmar i mars förra året.

– När man gör en annan bedömning av faran. Det är som att resten av världen gräver ner sig i skyddsrum medan Sverige inte gör det. Det tycker jag är ganska dramatiskt, det var väldigt spännande att läsa de här mejlen fram och tillbaka.

Bland de tidiga mejlen finns bland annat en konversation där statsepidemiolog Anders Tegnell ställs inför tre alternativ för hur smittspridningen ska hanteras. Han svarar att han landat i det tredje, att låta smittspridning ske, långsamt eller snabbt, för att till slut uppnå flockimmunitet. Resten är historia, och flockimmunitet har sedan dess gått från att vara en fackterm för epidemiologer till att bli ett laddat begrepp som alla känner till.

Samtidigt, när Anders Tegnell har fått frågan i intervjuer hävdar han bestämt att flockimmunitet inte alls har varit målet i den svenska hanteringen av pandemin.

Vad är din samlade bild, var målet att uppnå flockimmunitet och har man i så fall hållit sig till planen hela tiden?

– Det är ett vetenskapligt faktum att det finns någonting som heter flockimmunitet och att det inträder under vissa förutsättningar. Det blir väl framförallt viktigt för att få en bild av när det här kan vara över, och där gör de lite väl optimistiska bedömningar. Men de satsar inte på att genom flockimmunitet skydda befolkningen.

Hur kommer det sig då att den anklagelsen kommer om och om igen, tror du?

– För att de snackade lite väl mycket om det i början. Jag har en scen i boken där Johan Carlson (Folkhälsomyndighetens generaldirektör, reds anm.) säger till regeringen och partiledarna att de måste sluta snacka så mycket om flockimmunitet, för det håller på att förvanskas.

Inte ”rätt” eller ”fel”

Under året som gått har debatten i Sverige svängt flera gången och Anders Tegnell har både hunnit få hjältestatus och mängder av blombud skickade till sig – för att sedan vara så utskälld att han blev tvungen att hitta en undangömd plats att parkera sin cykel på utanför jobbet för att den inte skulle bli vandaliserad.

Har du själv haft din bild klar av vilken väg som var rätt hela tiden?

– Jag tänker nog i lite andra termer än rätt och fel. Jag tänker ”hade man en bra grund för sina beslut?” Det finns ett klassiskt tankeexempel från finansvärlden. Om en person går in på ett casino och sätter allt på ett roulettbord och vinner 36 gånger pengarna. Är han då en bra investerare? Man kan fatta rätt beslut och få fel resultat, och vice versa.

Ingen vet vad som hade hänt om Sverige valt en annan väg, men Johan Anderberg säger att det inte är mycket som talar för att nedstängningar fungerar.

– Även om bevisen skulle peka mer i lockdownriktning tycker jag att bevisbördan borde ligga lite mer på de som vill stänga ner. Normaltillståndet är ett fritt samhälle så den som vill ändra på det måste ha starka argument. Vad är det försiktiga valet? Det är frågan. När röken har lagt sig tror jag att allt fler kommer att inse att man stängde ner en väldigt stor del av samhället av väldigt dåligt belagda skäl, säger Johan Anderberg.

Över 14 000 människor har dött med corona i Sverige sedan pandemin bröt ut. Samtidigt har restriktionerna, även om de varit mildare i Sverige än i resten av världen, slagit hårt mot många grupper. Johan Anderberg säger att både ungdomar och äldre har betalat ett högt pris.

– Det som är tragiskt är att gymnasieeleverna har fått betala för att några politiker ska visa sig handlingskraftiga. De som är gamla har lidit av en massa andra orsaker, som till exempel att man inte har brytt sig om äldrevården på några decennier. De har också lidit i onödan, men ansvaret fördelas mellan väldigt många generationer av politiker, men också oss väljare. Det är ju vi som har bestämt att det ska vara så här.