KOM TILL BOKMASSAN!
ETC och Leopard arrangerar 29 och 30 september Bokmassan (Heden, Göteborg). Massa författare, massa böcker – och inga högerextremister.
Här hittar du all information om evenemanget.
– Jag var en av alla ungdomar med psykisk ohälsa. Det började utan någon egentlig anledning när jag var tolv och blev till depressioner och självskadebeteenden. Jag var dålig i perioder i flera år och ett par gånger lade jag in mig för att jag inte litade på mig själv längre. Men sedan kunde jag ha perioder där emellan där jag mådde bra.
Hoppade av studier
Hon lyckades inte gå klart gymnasiet, utan hoppade av under det tredje året. Utan avslutad utbildning och utan någon längre arbetslivserfarenhet att visa upp lyckades hon inte få något jobb. I stället gick hon arbetslös i ungefär två år.
– Sedan var jag ring- och springvikarie inom vården och det gjorde allt värre. Det var både för osäkert och för otryggt för mig. Efter ett par år blev jag sjukskriven och hamnade i den cirkusen.
Hon skrattar lite torrt och säger:
– När man är där och vandrar runt mellan jobbcoacher och datagrejer och alla bara vill få en att göra något för att det ser bra ut på pappret ... Jag kände mig rätt uppgiven.
Efter att än en gång blivit inlagd för sina psykiska besvär, skrevs hon in på Arbetsförmedlingen som psykiskt handikappad. Det var lite jobbigt att få den stämpeln tyckte Amanda Bergkvist, men vid det laget var hon villig att testa och se var det ledde.
– För första gången träffade jag en kvinna som frågade mig vad jag ville göra. Jag sa att jag kunde tänka mig att jobba i affär och hon tog med mig till Friskhuset. Det förändrade allt.
Friskhuset är ett arbetsintegrerande socialt företag som i grunden fungerar som ett aktiebolag, men har helt andra drivkrafter. De har två butiker som säljer hjälpmedel och rehabiliteringsutrustning, men det primära målet med verksamheten är att hjälpa människor som Amanda Bergkvist tillbaka till arbetslivet. Den vinst som produceras återinvesteras i företaget för att kunna erbjuda fler sådana tjänster.
– Det var en helt annan miljö där än på andra arbetsplatser. Det var inte så viktigt att allt blev rätt jämt, utan det viktiga var att testa sin tanke. Jag fick välja mina egna arbetsuppgifter utifrån vad jag kände att jag behövde och vad jag klarade av, berättar hon.
En tillåtande miljö
När Amanda Bergkvist kom till Friskhuset var hon osäker på sig själv och vad hon kunde och valde att börja jobba på lagret med prismärkning och upplock av varor. I takt med att självförtroendet växte tog hon sig ut i butiken, började sälja och stå i kassan. Hon tror att hon vågade för att det var okej att inte kunna, okej att misslyckas och missförstå. Och hon lärde sig att hennes idéer hade ett värde och att det gick att lära sig.
– Jag känner mig trygg i dag och jag hade säkert kommit hit så småningom ändå, men det gick mycket fortare när jag fick vara i den miljön. För mig blev det som en genväg till den jag egentligen var – Amanda bakom den psykiska ohälsan.
På Friskhuset blev Amanda Bergkvist anställd och fick en månadslön. Hennes ögon tåras när hon tänker på hur det var att få lön första gången, det var mors dag och hon gick och köpte ett smycke till sin mamma.
– När man är sjukskriven känner man sig som en parasit på samhället. Det har betytt mycket för mig personligen, men jag kan också se en stor samhällsekonomisk vinning i att sådana här företag finns. Allt jag kostat alla år i ekonomiskt bistånd och sjukskrivningar. Nu klarar jag mig själv, tack vare Friskhuset.
Fler borde veta att arbetsintegrerande företag finns, tycker hon, både alla de som behöver hjälp att rehabiliteras och alla de som driver företag. Kanske fler kunde starta sådana om de visste att de fanns, resonerar hon.
Ett steg i taget
Kanske blir Amanda själv en av dem en dag. I jobbet i Friskhuset ingick en utbildning i att driva ett företag och handleda människor i arbetsträning. Men riktigt så långt vågar hon inte tänka ännu.
– Jag tar ett steg i taget. Jobbet på Friskhuset är över och det senaste året har jag vågat ta tag i drömmen att gå en konstskola. Det känns bra, för det krävde mod. Nu är nästa steg att läsa in gymnasiebetygen. Sedan får vi se vad det blir efter det.
