Sjukvård.

2015-07-31 11:59
Sara Sehlstedt, ordförande för Jämtlands läns läkarförening. Bild: Privat
Sara Sehlstedt, ordförande för Jämtlands läns läkarförening.

Jämtland införde totalstopp – då rasade allt

2013 fick politikerna nog och stoppade alla stafetter i Jämtlands län. Då hade man ett fåtal vakanser. Idag är varannan distrikts­läkartjänst i Östersund vakant och de som får ta smällen är patienterna och distrikts­sköterskorna.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Läs också: Hyrpersonal i vården kostar snart 7 miljarder

– Vi sa att beslutet var korkat, att det var som att skjuta sig själv i foten. Men politikerna lyssnade inte. Och nu har vi totalt kaos inom primärvården här i Jämtland.

Sara Sehlstedt, ordförande för Jämtlands läns läkarförening, låter inte det minsta glad när hon berättar om läget i Jämtland två år efter att politikerna beslutade att man skulle sätta stopp för inhyrd läkare.

Anledningen till stoppet var ekonomiska krav från landstingsstyrelsen som ville se ett nollresultat för 2013. Vid tillfället låg landstingets prognos på minus 141 miljoner kronor vid årets slut.

– Resultatet blev det omvända. Ett år senare var stafettläkarbehovet ännu större. Jag kan inte den exakta kostnaden, men det har blivit mångdubbelt dyrare. Visst, politikerna backade till slut, men för sent. Skeppet har redan brunnit upp. 20 distriktsläkare har tagit sina familjer och flyttat till Skåne, Stockholm och andra ställen, säger Sara Sehlstedt.

En sökning på olika jobbsajter visar också att länet i skrivande stund söker ett 40-tal sjuksköterskor och drygt 30 läkare.

Fler måste utbildas

Sara Sehlstedt är kritisk till att landstinget inte gör något åt de bakomliggande problemen – fler måste utbildas, uppdraget måste tydliggöras och landstinget måste bli en attraktiv arbetsgivare.

– Landstinget har varit rädd för att utbilda för många läkare. Man vill inte utbilda folk som sedan väljer att flytta. De flesta tror att doktorer bara vill ha pengar, men det är väldigt få som är pengadrivna. De flesta är mer intresserade av en bra arbetsplats och av att göra ett bra jobb i en rimlig arbetsmiljö. Men idag är läkarnas uppdrag otydligt på många ställen. Vad ska man göra? Vad ska man inte göra? Hur många patienter ska man ha?

Samtidigt vill hon inte ömka den egna yrkeskåren för mycket. Det finns de som har det värre.

– Mina kollegor är det egentligen inte så synd om. De är attraktiva. Blir de förbannade så slutar de och behöver inte gå arbetslösa en enda dag. De som har det riktigt tungt är sjuksköterskorna är kva på de havererade vårdcentralerna och får slita ont i brist på läkare. Redan nu börjar det bli svårt att rekrytera distriktssköterskor. Det är bara en tidsfråga innan problemen blir lika stora som med läkare, säger Sara Sehlstedt.