Läs också första delen i artikelserien om familjen Al Khalaf: ”Hopp om att få livet tillbaka” och andra delen: ”Kriget blev en del av barnens lek”
Det står 1905 över porten till skolbyggnaden. Den är gammal, putsen flagnar på sina ställen och de senaste åren är det bara den kommunala musikskolan som har hållit till här. Men sedan några veckor tillbaka är hela byggnaden skola igen för omkring 200 nyanlända barn.
Syskonen Farah, Omar och Mohammad Al Khalaf har gått här sedan i november. Varje morgon kliver de på skolbussen vid asylboendet Englagård och åker de två milen till skolan inne i Askersund.
– Matte och engelska är mina favoritämnen. Fast engelska får jag inte läsa nu. Nu ska vi lära oss svenska, säger Farah som är 15 år.
Vill bli läkare
Trots att hon bara har varit i Sverige sedan september kan hon redan föra ett samtal på svenska. Hon berättar att hon vill bli läkare och att hon alltid har älskat att studera. Så att inte kunna gå i skolan under de senaste tre åren i Syrien var svårt. Nu vill hon snabbt ta igen det hon har förlorat.
– Jag vill gå mer tillsammans med de svenska barnen. Jag vill lära mig mer svenska och här på Slussen blir det att vi pratar arabiska med varandra, säger hon.
Slussen, det är så förberedelseskolan för de nyanlända heter.
Än så länge har Farah bara två lektioner i veckan tillsammans med 8F på Sjöängsskolan, det som ska bli hennes klass sedan. Bild och något som kallas för ITV där eleverna får information från skolledningen.
– Jag hoppas att jag kan få ha matte där också efter påsk, säger Farah.
Enligt Skolverkets nya riktlinjer ska de nyanlända elevernas kunskaper kartläggas inom två månader och eleverna ska sedan, så fort de kan följa undervisningen, få börja i den ordinarie skolan. Att få all sin undervisning i förberedelseklass är inte tillåtet. Ändå är det så för flera av eleverna på Slussen just nu. En av Farahs klasskamrater har gått på Slussen i ett år, trots att han vid det här laget pratar bra svenska. Ansvariga på Askersunds kommun säger att det beror på extrem lokalbrist.
– Vi har tagit emot ett stort antal asylsökande och på grund av lokalbrist och en utdragen politisk process så har vi haft ett stort antal elever på kö som vi nu håller på att skriva in och göra kartläggningar av, säger Jenny Stenmark, planerings- och utredningssekreterare på barn- och utbildningsförvaltningen.
Bor i samma rum
14-åriga Omar går i samma klass på Slussen som sin storasyster. Det är högläsning i klassrummet och varje elev ska läsa ett stycke i boken. Omar tar sig igenom bokstäverna och orden. Det går, men flyter inte riktigt som för Farah än. Och så är han också lite nervös inför att gå ihop med de svenska eleverna.
– Det är skönt att kunna prata arabiska, säger han med ett lite generat leende. Jag känner inte de andra på Sjöängsskolan än. Jag vet bara vad de heter.
Det är mycket som drar när man är 14 år. Kompisar, spel, film. Och tankarna på var familjen ska hamna till sist.
– Jag vill gärna vara kvar här omkring. Nu känner vi till det här, säger Omar.
Det är inte alltid så lätt att koncentrera sig, särskilt inte med tanke på att hela familjen än så länge bor i ett enda rum, och han är glad att skolan och lärarna inte är som i Syrien.
– Där kunde de slå oss om vi pratade. Här tittar de bara på oss. Ändå var det mycket stökigare i Syrien. Vi var 40 elever, ibland 50 i en klass. Med en lärare. Här är vi 26 elever med tre lärare.
Här får alla en chans menar han. I Syrien åkte man ut om man inte tillhörde de få som klarade sig och kunde gå vidare. Här går det att lyckas. Lyckas med sin dröm.
– Jag vill bli pilot, säger han och skrattar. Trots att jag aldrig har suttit i ett flygplan.
Lillebror, 11-åriga Mohammed, har också en dröm.
– Jag vill bli tandläkare, för jag har ont i tänderna, säger han.
– Och så vill jag att vi ska kunna betala tillbaka pengarna som vi lånade för att kunna fly till Sverige.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Läs också första delen i artikelserien om familjen Al Khalaf: ”Hopp om att få livet tillbaka” och andra delen: ”Kriget blev en del av barnens lek”
Hoppas få stanna
Drömmarna finns där inom räckhåll nu när det inte längre handlar om att överleva. Om familjen får stanna. Den senaste veckan började fyra nya klasser med nyanlända barn på Slussen. Men några försvann. Mohammad förlorade en klasskamrat.
– Han utvisades till Turkiet. Då hade han varit här i ett år. Han var min kompis, säger han.
Nya riktlinjer för nyanlända elevers utbildning
Nyanlända elevers kunskaper ska bedömas inom två månader. I grundskolan ska en inledande bedömning av den nyanlända elevens kunskaper ske så snart som möjligt och senast inom två månader från det att eleven har tagits emot inom skolväsendet.
Bedömningen av elevens kunskaper ska tillsammans med sociala faktorer och elevens ålder vägas in när rektorn fattar beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp.
En nyanländ elev kan delvis få sin undervisning i en förberedelseklass i upp till två år. Hur stor del av undervisningen som ska ske i förberedelseklassen och hur stor del som ska ske i den ordinarie undervisningsgruppen måste avgöras i varje enskilt fall. Det är däremot inte möjligt att en elev får all sin undervisning i förberedelseklassen.
Undervisningen i förberedelseklassen i ett ämne ska upphöra så snart eleven bedöms kunna följa undervisningen i det ämnet i den ordinarie undervisningsgruppen. Det innebär att undervisningen i olika ämnen successivt flyttas över till den ordinarie undervisningsgruppen.
De nya riktlinjerna trädde i kraft i januari 2016.
Källa: Skolverket
