– Vi får höra att ögonen är på Västsverige, i positiva ordalag. Vi stoppade utförsäljningarna i Rannebergen, nu ser det ser ut som att vi stoppar ombildningar i Sandeslätt, vi har drivit igenom nollalternativ vid renoveringar i Hammarkullen – det finns alla de här bostadspolitiska segrarna som man tittar på med entusiasm, säger Kristofer Lundberg.
Medvind är det dock knappast. Nyligen beslutade Framtiden, den kommunägda koncern som omfattar stadens sju allmännyttiga bostadsbolag, att för andra året i rad lämna de lokala förhandlingarna. Hyresmarknadskommittén i Stockholm har tagit över och som ETC Göteborg tidigare rapporterat om är meningarna delade om varför förhandlandet sprack.
Kristofer Lundberg menar att han och hans regionordförandekollegor på andra platser ser en liknande trend.
– Man upplever runt om i landet att allmännyttan har blivit hårdare i retoriken och att de ganska genomgående står närmre de privata, säger han.
På sikt menar han att det är en fråga om vilken roll allmännyttan ska spela.
– Jag upplever att den börjar bli väldigt idélös, man har tappat lite av tanken med varför vi har en allmännytta. Där tror jag vi har en utmaning som Hyresgästföreningen måste ta på allvar.
Vad kan ni göra åt det?
– Framförallt så ska vi väcka en idépolitisk diskussion om vad allmännyttans roll i samhället är, vad är en social bostadspolitik och sedan skapa opinion kring det.
Då Kristofer Lundberg nominerades till ordförandeposten blev det en del uppmärksamhet om hans politiska hemvist i Rättvisepartiet Socialisterna, RS. Själv menar han att det var medialt, i organisationen var det hans sju aktiva år inom Hyresgästföreningen och framgångarna under dem som spelade roll.
Samtidigt var det hans bostadspolitiska engagemang i partiet som en gång gjorde att han engagerade sig lokalt och därtill menar han att partiets idoga studerande av Sveriges folk- och arbetarrörelser följt med honom in i den bostadspolitiska jätten.
– Egentligen återväcker jag bara de idéer som funnits inom rörelsen genom åren, men som kanske de senaste 30 åren fallit i glömska.
Han arbetar fortfarande på RS tidning Offensiv och konstaterar att han hade tjänat mer än i dag om han återgått till att arbeta som lärare. Nu lägger han ungefär 30 timmar i veckan på ordförandeskapet.
– Men då får man också säga att det har att göra med att jag vill något med mitt uppdrag. Jag hade kunnat luta mig tillbaka och låta kontoret sköta mycket, men det är inte den typen av ordförande jag vill vara, jag vill vara delaktig och ha insyn, säger han.
Även regionstyrelsen har blivit mer kollektivt arbetande och för visionära diskussioner.
– Jag försöker delegera och skapa arbetsgrupper som återrapporterar till styrelsen, så att det inte är en ordförandestyrd förening för det är jag inte intresserad av. Jag är intresserad av att bygga folkrörelse, säger han.
Behovet av en folkrörelse är också behovet av en motkraft.
– Jag skulle nog säga att vi befinner oss i den kanske viktigaste bostadspolitiska situationen sedan vi bildades. Vi ser att hyresrätten är attackerad från så många håll, säger han.
Målet är att få inflytande i processer som rör inte bara hyreshöjningar utan också renoveringar, stoppa ombildning och utförsäljningar och att de boende får ett ökat inflytande i sitt närområde.
Självkritiskt slår han fast att mest kraft lagts på akuta ärenden och för lite på att delta i visionärt och stadsplanerande arbete.
– Vi måste börja blicka framåt och åter bli den samhällsbyggande organisation som hyresgästföreningen en gång var. Man drev ju på när det kom till bostadspolitiska frågor och var i allra högsta grad en skolande organisation som skapade mycket socialt engagemang.
En likhet med forna tider är ett skriande behov av bostäder. 1946 sjösattes ett program som under femton år skulle avskaffa bostadsbristen. Målet nåddes inte och 1965 antogs det reformprogram som vi i dag känner som miljonprogrammet. Utredningarna inför de båda startades av Socialdemokraterna. Något initiativ liknande dessa har vi inte sett idag.
I Göteborg har trevanden mot utförsäljningar från politiskt håll motiverats med att det skulle frigöra resurser till nybyggnation. Ett argument som Kristofer Lundberg inte köper.
– Vi kan inte låta hyresrätten drabbas negativt för att skapa nyproduktion för då kommer vi i en situation där billiga hyresrätter försvinner till förmån för dyr nyproduktion. Det största behovet är ju billiga hyresrätter, då är det största behovet det som drabbas, säger han.
Därtill tappar staden kontrollen över boendet och de gamla hyresgästerna kan hamna i kläm när mindre nogräknade värdar jagar snabb avkastning.
– Det är ju faran när det kommer till utförsäljningar. Kommunen kan säga att här har vi en långsiktig ägare, men hyresgästen kanske planerar att bo 30 år i en lägenhet och långsiktigt ägande för en riskkapitalist handlar om tre år.
Hyresgästföreningens förhoppning är istället att staten åter ska kliva in och möjliggöra större reformer. Därtill vill man se att hyresskatten avskaffas, samt komma åt att bostadsrätter subventioneras så att hyresrätten i dag blivit det dyraste boendet.
– Det är så snedvridet för man pratar om bidragssystem och så vidare i den allmänna debatten, men bidragen regnar ju över de rika områdena genom olika avdrag och så vidare. Det måste till mer rättvisa boendevillkor och det måste till reformer för hyresrätten.
Men vilka partier har ni på er sida i detta?
– Jag får poängtera att vi är en partipolitiskt obunden organisation, men det i stort sett enda partiet som varit på vår sida i de här frågorna tydligt har ju varit Vänsterpartiet, det kan vi inte sticka under stol med. Både när det gäller ombildningarna, utförsäljningarna, men även när det kommer till att bygga bort bostadsbristen så är det ingen tvekan om att Vänsterpartiet är de som står våra krav närmast.
Med ett parti på er sida, som därtill i princip är utmobbade från nationella alliansbildanden – finns det några alternativ? Kan ni bygga egna bostäder?
– Jag ska inte föregå den, men det förs en diskussion om ifall det är något vi skulle kunna göra. Tanken har väckts på olika håll, säger han.
På riksnivå har organisationen sedan ett par år också börjat fokusera på nygamla former av arbete. Ett så kallat framtidsprogram ritar upp en mer samhällskritisk organisation med återgång till verkligt lokal organisering och mer sociala aktiviteter. I planerna lokalt just nu finns att se över hur representationen bland förtroendevalda speglar respektive bostadsområde. Och på regionstyrelsens senaste möte beslutades om ett nytt folkbildningsprogram. Medlemmar ska erbjudas utbildning i lokal organisation, föreningens historia och bostadspolitiska segrar, vad man gör om en ombildningsprocess blir aktuell och hur de kan få inflytande vid nyproduktion.
– Det handlar väldigt mycket om hur hyresgästerna själva kan organisera sig för att få makt och inflytande i sitt lokalområde. Vi vill bygga upp en mycket större och en mer aktiv medlemsbas.
