BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Inte heller Facebook-sidorna Jobbfakta, Välfärdsfakta och Skattefakta som drivs av Svenskt näringsliv svarar på några direktmeddelanden. De saknar kontaktpersoner och bilderna de sprider saknar som regel avsändare. Ursprungskällan faller lätt bort när deras memes sprids vidare på nätet. Och när Max Karlsson, en nyfiken medborgare, började luska i det här hängdes han ut på Svenskt näringslivs twitterkonto med anklagelser om att vara LO-agent. Men enligt presschefen har de inte mörkat något. Inte alls.

När jag granskade årsredovisningar och interna dokument som läckt ut på nätet såg jag hur bland annat en miljon kronor investerats i bloggen och Facebook-sidan Rödgrön röra, RGR. Denna finansiering nämns inte någonstans i RGR:s kanaler. Bakom sidan ligger Arin Karapet, moderat politiker som kandiderar till riksdagen, men även han vägrar intervju. Efter ett mycket kort mailsvar möts mina följdfrågor av total tystnad. Arin Karapet vägrar svara hur det gick till när Rödgrön röra fick stöd av Moderaterna i Stockholm under förra valrörelsen. Karapet säger att han inte längre ansvarar för sidan. Den nuvarande redaktören lägger locket på.

Intervjun är kärnan i den journalistiska arbetsmetoden. Det ger reportern möjlighet att ställa följdfrågor och i dialog försök få reda på hur det faktiskt förhåller sig. Ett kortfattat mail är inte ett svar, det är en teknik för att undvika besvärande frågor. Jag förväntar mig mer av landets rikaste och mäktigaste arbetsgivarorganisation. Det handlar inte bara om att mitt arbete som journalist försvåras. Vi har alla, som medborgare och Facebook-användare, rätt att få veta om Svenskt näringsliv med dolda metoder försöker tjuvkoppla den politiska debatten. Jag är ganska säker på deras 60 000 medlemsföretag som betalar in 800 miljoner årligen till Svenskt näringsliv också vill veta vart deras pengar tar vägen. Men istället för svar – förvirring.

Om det nu är som press-chefen säger att de ”inte medvetet mörkar något” varför inte ställa upp på en intervju och berätta hur han tänker? Om de inte har något att dölja varför då bygga upp en mängd olika kanaler i Sociala medier med minst sagt oklar avsändare? Jag börjar ana att grumligheten är en del av kampanjstrategin.