När denna tidning går till tryck finns ingen färdig koalition som ska styra Göteborg. Vad som däremot är klart är att Feministiskt initiativ kommer in i kommunfullmäktige.

– Jag tycker att det ska bli intressant. Det blir spännande att se hur diskussionen utvecklas i fullmäktige. De senaste tillskotten i fullmäktige har mest varit på den borgerliga sidan, om man ska räkna Vägvalet som ett borgerligt parti och SD som ett extremborgerligt. Man får tolka det positivt och se att detta är uttryck för någonting annat, säger Anneli Hulthén.

Till skillnad från S fick V och MP fler röster än 2010. 

Är Miljöpartiet fortsatt självklara som förhandlingspartners?

– Ja och det är faktiskt Vänstern också. Vi har ju olika uppfattningar i frågor, men vi har hittat ett sätt att föra resonemang om de stora frågorna med varandra som känns konstruktivt.

Utan att vilja gå händelserna i förväg ser Hulthén också att de röd-gröna, eller röd-grön-rosa, i brist på en riktig majoritet kommer att få förhandla med borgerliga partier. Dels för att få ihop en budget och inte minst för att inte låta SD agera vågmästare. 

Vad gör ni åt att SD ökar?

– Vi måste fortsätta att diskutera värderingsgrund. Jag tycker vi har haft ett bra jobb i Göteborg där vi har satt frågan om mänskliga rättigheter högst på dagordningen i vårt vardagliga jobb. Det måste vara på det sättet. Jag försöker jämföra det med synen på hbtq-personer. Vi har faktiskt lyckats att vända den i Göteborg på åtta år. Bestämmer vi oss för att vi kan vända synen på lika värde så kan vi lyckas med det också för det finns så mycket positiva krafter i Göteborg, säger hon. 

Enligt det preliminära valresultatet fick Socialdemokraterna rekordlåga 22,4 procent. Därtill sjönk förtroendet för politikerna under den gångna mandatperioden.

Hur ska ni återfå göteborgarnas förtroende?

– För vårt partis räkning handlar det om att diskutera politiken, organisering, studier och vad vi kan lära oss av den unga generationen. De kanske har en helt annan glöd, ett annat liv och kanske också fokuserar på andra politiska sakområden än oss äldre. Den diskussionen krävs på väldigt många nivåer framåt, säger Anneli Hulthén som också tycker att partiet måste fundera på varför de verkar ha tappat i relevans för storstadsborna.

”Kamikaze-betonat”

En anledning till förtroendetappet är trängselskattsomröstningen. Där är hon dock inte lika diplomatisk. Hon står fast vid att en omröstning inte var lämplig från det att paketlösningen presenterades och ännu mindre efter det att arbetet med paketet hade påbörjats.

– Göteborgs stad kommer inte att vilja höja skatten med fem kronor för att finansiera paketet. GR, kranskommunerna, kommer inte att öppna plånboken och regionen och Halland tycker redan att de har gjort det. Och tittar man i statsbudgeten i dag så blir det nog svårt att hitta pengar över huvud taget, särskilt efter 134 miljarder i skattesänkningar. Man kommer också ifrågasätta varför Göteborg ska ha ännu mer för vi har redan fått 17 miljarder. Antingen vill vi ha en annan infrastruktur som påverkar staden, inte bara i resandeströmmar utan också hur vi kan leva och bo och fungera som stad. Eller så får vi stå och stampa där vi gör. Och jag tror att de flesta är eniga om att vi nog får göra annorlunda, vi kan inte bara vara som vi är. 

Och där har du svarat på hur du ställer dig till omröstningens resultat. 

– Ja, det har jag. Det låter kanske kamikaze-betonat och det enklaste hade väl varit för mig att säga att vi får se om vi hittar pengarna någon annanstans, men jag är helt övertygad – de finns ingen annanstans, säger hon. 

Anneli Hulthén hoppas att framtida infrastruktur kommer att finansieras och planeras av staten. Dels för att undvika konflikt mellan inblandade parter och dels för att fördela rättvist även för de landsbygdskommuner där till exempel trängselskatt inte är en möjlig medfinansiering.

Vilka frågor är mest akuta att lösa i Göteborg?

– Ingen förnekar att klyftorna ökar. Om folk ser att klyftorna ökar och inte får några svar så riskerar vi att SD ökar ytterligare. Vi måste kunna säga att vi ser det och detta är det vi vill göra.  För mig finns det fortfarande bara ett svar på den frågan. Folk måste ha jobb och utbildning. Och vi kanske ska prata om det på ett annat sätt, vi kanske ska finnas i människors vardag på ett annat sätt, säger hon.