Näthat.

2015-10-06 13:20
Jenny Bengtsson
Jenny Bengtsson

Hon slår tillbaka mot näthatarna

För Jenny Bengtsson, krönikör, fackordförande och vänsterpartist har angreppen på nätet blivit vardag. Nu slår hon tillbaka på sin blogg med ett 50-tal skärmdumpar där näthatarna hängs ut med namn och twitterkonton.
– Jag insåg hur mycket jag hade normaliserat den här skiten, säger hon.

Det har gått ett år sedan jag ringde upp Jenny Bengtsson sist, men ärendet är detsamma. Då, i oktober 2014 hade hon kritiserat Sverigedemokraternas fackförbund ”Löntagarna” som lades ned. Resultatet blev tusentals mejl, tweets och brev där hon hotades och trakasserades sexuellt. Nu ett år senare har i stort sett ingenting förändrats.

– Har det redan gått ett år alltså? Det verkar vara säsongsbetonat det där… Skämt å sido, det är konstant. Jag får väl 10-20 stycken i veckan, plus brev hem och till min avdelning, samt mail till både mig och förbundsstyrelsen.

Varför väljer du att lägga ut skärmdumparna nu?

– Jag gjorde en backup på en gammal telefon och jag har en mapp där med print screens för polisanmälningar. Jag gick igenom den mappen och insåg hur jag har normaliserat den här skiten. Jag borde ha polisanmält, men min tröskel har förändrats. Då sneade jag ur och la ut allting.

För ett år sedan resonerade Jenny Bengtsson som så att hon stod för allt som den typiske näthataren hatar. Hon var socialist, feminist, kvinna, fackligt aktiv och tog debatten. Inget har förändrats.

– Så fort jag debatterar något utåt så är det någon som skriver ett hatiskt blogginlägg eller så hamnar man på Fria Tider eller Avpixlat och då är det igång igen. Till slut kommer man till ett läge där man inte pallar mer psykiskt eller måste göra något åt det.

Hur gör man för att värja sig?

– Jag undrar om det går att värja sig. Det ena är att man tystnar, vilket inte är en oacceptabel väg. Det andra är att man fortsätter men att vi pratar om det. En psykolog sa i Metro att man borde lägga locket på, men jag håller inte alls med. Det är då man knäcks, när man måste bära det själv. Om man istället plockar ut alla de här människorna i dagsljuset och pratar om det, kanske det visar att man inte accepterar det här.

Har hoten fått dig att fundera på att avsluta ditt engagemang?

– Från tid till tid kommer man till en punkt då man är nära att gå in i väggen, det är en väldigt stor psykisk påfrestning. Det negativa hörs alltid så mycket mer, men jag vet att jag har jättemycket stöd runt omkring mig och jag känner att vi är många fler som står på andra sidan. Det är klart att man har funderat på att lägga ned allting, men det skulle ju vara helt upp och ned om jag gjorde det.