BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Vi återkommer snart till både sambeskattning och politiska val. Åsa Gunnarsson – professor vid Juridiskt forum på Umeå universitet – sitter vid rodret för ett omfattande skatteprojekt som kallas Fair Tax. I mars förra året beviljades hon 25 miljoner kronor i medel av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020. Nu är hon koordinator för en grupp forskare från nio universitet i Europa, samt ett i Brasilien och ett i Kanada.
– Ett högstatusprojekt, konstaterar Åsa Gunnarsson enkelt.
Åsa sitter koncentrerat framåtlutad i stolen. Hon är en högt respekterad skatteforskare som samtidigt inger en känsla av lössläppt naturkraft. I somras fick hon Görel Bohlins pris för framstående genusforskning, och hon säger själv att det inte är så vanligt att studera skattesystem ur ett kvinno- och genusperspektiv, som hon gör. Men det är bland annat den kompetensen som gör att hon nu sitter med uppdraget att ta fram underlag för en ny skattepolitik inom EU.
Gemensam flygskatt
EU är inne i en djup svacka. Bankkrisen och räddningspaketen har lett till missnöje bland medborgarna. Den ekonomiska politiken fungerar dåligt. Inte ens EU-politikerna själva ser de avgifter som medlemsländerna betalar, som en hållbar ekonomisk lösning i längden. Det är därför som EU-kommissionen har beställt forskning som ska ge vägledning i hur ländernas skattesystem ska samordnas. Men hur långt kan EU:s skattepolitik gå – får, vill och kan man styra över medlemsländernas skattelagar? Det ska forskarna titta på.
Och kan man utöver ett mer harmoniserat system, rentav tänka sig gemensamma skatter? Jo, det finns sådana tankar också. Miljöskatter, till exempel.
– En flygskatt skulle vara en lämplig EU-skatt, menar Åsa Gunnarsson.
Flygindustrin står nämligen för en ökande del av Europas koldioxidutsläpp. Flera av EU:s medlemsländer har försökt införa nationella skatter på flygbiljetter, men misslyckats. Om skatten i stället införs på EU-nivå skulle problemen med att genomdriva skatten minska, förklarar Åsa. Det skulle dessutom förhindra att länderna konkurrerar med varandra om olika skattenivåer på flygresor.
En omgörning av skattepolitiken inom EU kan synas vara en hopplös uppgift. Ländernas skattesystem skiljer sig vitt åt och dessutom har EU-medborgarna vitt skilda uppfattningar om huruvida det där med skatter är så bra, egentligen. Så kallad "tax compliance" – beredvilligheten att betala skatt – är låg i länder där människor upplever att de inte får något tillbaka av staten. Det finns alltså stora politiska, juridiska och kulturella skillnader som ligger i vägen för enhetliga skattesystem.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Det är inget som avskräcker Åsa Gunnarsson. Tvärtom, det här är mammas gata för henne. Hon beklagar livligt att skatteforskare sällan sätter skatter i en social kontext. Men det gör hon.
– Skatteforskare går ofta efter bolagsintressen – hur man undviker dubbelbeskattning, till exempel. Tillväxtfrågan har blivit så central. Men välfärdssystemen, då? Just nu håller de på att erodera. Man sänker kapitalskatten hela tiden – ett "race to the bottom" – samtidigt som man behåller nivån på skatten på arbete, säger Åsa Gunnarsson.
Motarbeta sambeskattning
Åsa lyfter också fram sambeskattning för gifta par. Det är ett system som hon inte gillar – det kommer hon att göra klart för kommissionen. Sambeskattning innebär att båda makarna i ett gift par beskattas för hälften av de gemensamma inkomsterna. För par med stora inkomstskillnader innebär detta att det inte blir lönsamt att arbeta för den som har lägst inkomst, vilket oftast är kvinnan. Detta har skapat en hemmafrukultur i länder som Tyskland och Luxemburg.
– I Österrike tog man bort sambeskattningen samtidigt som Sverige på 1970-talet, men man återinförde den stegvis igen. Man såg inte samma positiva effekter som Sverige fick av individuell beskattning. Det berodde på att Österrike inte samtidigt satsade på sociala reformer, som utbyggd barnomsorg.
För saker och ting hänger ihop, säger Åsa Gunnarsson. Ett skattesystem som motverkar att en stor del av befolkningen deltar i arbetslivet – tillsammans med ett dåligt utbyggt välfärdssystem – kan inte anses vara hållbart, rättvist och jämställt. Här måste politikerna göra ett val.
Om tre år ska Åsa Gunnarsson och hennes forskargrupp lämna över sina strategier och rekommendationer till EU-kommissionen. Och något kompromisspiss vill hon alltså inte veta av.
– Vi måste ha en breddad diskussion om skattesystemens funktion. Ett skattesystem som motverkar jämställdhet strider ju mot alla politiska mål som vi har inom EU.
