– Jämställda medier är en viktig del av jämställdhetsarbetet. När män har de flesta huvudroller i filmer till exempel, och får störst medieutrymme, kommer det oundvikligen påverka hur man värderar människor.

Förra veckan var första veckan som Shamebot räknade namn. Resultatet visar att kvinnor är underrepresenterade i alla undersökta medier – förutom i Dagens ETC där 66 procent var kvinnor. Bland övriga publikationer var Aftonbladet.se sämst, med bara 26 procent kvinnor, medan Expressen.se var bäst, med 38 procent. Resultatet gäller bara vecka 30, men Max Berggren menar att det ändå säger något.

– Visst kan det säkert variera lite, men det är samtidigt mycket text som läggs ut under en vecka så jag tror att det generellt ser ut ungefär så här. Kvinnor syns mindre än män i nyhetsrapporteringen, säger han.

Räkna namn har effekt

Att Dagens ETC är den enda publikation där kvinnor är överrepresenterade tror han heller inte är någon slump.

– Jag har ju läst att ni själva inventerar hur många män och kvinnor som förekommer i tidningen. Det tror jag får effekt.

Det har han troligtvis rätt i. Varje dag räknar tidningen antal män och kvinnor på sidorna. Senast en sammanställning gjordes var målet nästan nått – 48 procent är kvinnor.

– Det känns väldigt roligt att även en oberoende analys visar att vårt jämställdhetsarbete ger resultat. Att just denna mätning visar övervikt för kvinnor är egentligen inget konstigt. Andra veckor vet jag att vi ligger närmare 50 procent, säger Eigil Söderin, nyhetschef på Dagens ETC.

Sedan Dagens ETC startades för drygt ett och ett halvt år sedan har ambitionen varit tydligt – kvinnor ska förekomma i artiklarna i lika hög grad som män.

– Att räkna huvuden eller namn är ett trubbigt instrument men vi visar att det har effekt. Sedan får det inte stanna där. Det krävs dagliga diskussioner om val av intervjupersoner och skribenter annars blir tidningen ojämställd. Men även i vilka typer av artiklar som kvinnor och män uttalar sig är viktigt att tänka på. Män tenderar att dominera i till exempel tunga frågor som politik och ekonomi, det försöker vi bryta upp, säger Eigil Söderin.

”Behövs djupare analys”

Karin Olsson, ställföreträdande utgivare på Expressen, tror att metoden att räkna namn kan vara effektiv, men att det också behövs något mer.

– Det behövs en djupare analys. Till exempel är det ju inte bra om kvinnor huvudsakligen förekommer i artiklar som handlar om vikt, mode och matlagning, säger hon.

Expressen räknar själva inte namn. I alla fall inte systematiskt.

– Enskilda avdelningar på tidningen, som kulturredaktionen, har gjort det, men i det dagliga blir det snarare punktinsatser. Upptäcker vi att vi hela tiden använder samma manliga experter, tar vi fram listor på kvinnliga experter. Redaktörerna som komponerar papperstidningen och sajterna ska också hålla ett öga på att vi har en vettig balans mellan kvinnor och män, säger Karin Olsson.

Förra veckan var 38 procent av dem som förekom i era artiklar kvinnor–är det tillräckligt?

– För att svara på den frågan skulle man behöva analysera vilken typ av artiklar vi hade. Om många handlade om till exempel världspolitik, där nästan alla är män, märks det förstås och det är svårt att göra något åt.

Max Berggren håller med om att det vore bra med en djupare analys om i vilket sammanhang män och kvinnor syns. Men att bara räkna namn tror han också kan få effekt.

– Om det vecka efter vecka är samma medier som ligger i botten hoppas jag att det blir en sporre för att förbättra sig. Det borde bli det, säger han.