– Vi visste redan att volymen spannmål skulle vara mindre än ett normalår. Däremot hade vi inte räknat med att kvalitén skulle vara så här dålig, säger Per Germundsson, försäljnings- och försörjningschef på Lantmännens spannmålsenhet.
Sämst på 30 år
Baserat på skörden som tillvaratagits hittills beräknas den preliminära summeringen av svenskt spannmål att landa runt 4,5 miljoner ton. Det är en dryg miljon ton mindre än ett normalår och gör skörden till en av de sämsta på 30 år.
– Under 2018 var skörden också låg, men det som väl skördades gick ändå att använda. Nu blir vi istället tvungna att importera maltkorn som vi normalt sett brukar exportera.
I september låg svensk inflation enligt Riksbanken på fyra procent mätt med konsumentprisindex med fast ränta (KPIF). Även om den fortfarande befinner sig två procent över inflationsmålet har inflationen de senaste månaderna börjat avta försiktigt.
Ger prishöjande effekt
Enligt Swedbanks företagsekonom Jörgen Kennemar riskerar den dåliga spannmålsskörden att slå mot livsmedelspriserna.
– När tillgången på bra spannmål minskar påverkar det i första hand lantbrukarna som inte får ersättning att täcka sina kostnader. I nästa led påverkar det konsumenterna då den försämrade produktionen naturligtvis ger en prishöjande effekt.
Däremot tror han inte att effekterna av spannmålsbristen kommer märkas av under den närmaste tiden.
– Det är ganska långa ledtider. Vi kommer nog känna av det här som tidigast under nästa års första kvartal. I konsumentledet kanske det tar ännu längre tid innan man ser förändringar på prishyllorna.
Priser kan också vända
Hur omfattande prisökningarna riskerar att bli kan enligt Jörgen Kennemar inte svara på. Dagens sköra ekonomi skulle enligt honom till och med kunna dämpa mer dramatiska prisökningar.
– Aktörer inom livsmedelsförsäljning och produktion kan inte längre höja priserna som man tidigare gjort. Det finns en helt annan prismedvetenhet hos kunder och aktörer i och med den vikande konjunkturen.
När torkan slog ut stora delar av spannmålsskörden år 2018 hade det ingen större inverkan på svenskarnas plånböcker. Till skillnad från idag var ekonomin mer robust och omvärldsläget i framför allt Europa mer stabilt.
– Effekterna blev inte så påtagliga, inte på inflationsnivå i alla fall. Sen blev det ganska tuffa utmaningar för de enskilda lantbrukarna.
Missnöjda bönder
Årets Lantbruksbarometer, som ges ut av Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna, visar att sju av tio lantbrukare är missnöjda med lönsamheten i deras verksamheter. I samma rapport konstateras att den tuffa situationen kan försena omställningen till ett mer hållbart och lönsamt lantbruk.
Jörgen Kennemars farhåga är att utmaningarna inom lantbruket kommer att spilla över på Sveriges mål om stärkt självförsörjningsgrad som på lång sikt kan göra landet extra sårbart för globala kriser.
– Det är mycket vackra ord om att stärka konkurrenskraften för svenska lantbrukare och säkra matproduktionen i Sverige. Men i och med den redan pressade lönsamheten finns också risk att politikerna måste styra om det här målet.
