”Sveriges bästa partiledare är kanske även Sveriges bästa kock. Han tilllagar allt från traditionell svensk husmanskost till rätter med mer exotiska inslag, såsom tacos. Nu har du chansen att få honom hem till dig, till ditt eget kök.”

Så löd en Traderaannons som hösten 2016 fick över 280 000 klick och drog in 425 bud.

Partiledaren i fråga var Jimmie Åkesson och annonsen ett av stiftelsen Hepatica Foundations första nedslag i svensk offentlighet.

Ett lyckat sådant, enligt partiets kommunikationschef Joakim Wallerstein.

– Det var något mer än vad vi räknat med, sa han till Aftonbladet om de 171 800 kronor en okänd man betalade för att Jimmie Åkesson skulle laga middag åt hans familj en kväll, pengar som enligt Hepatica skulle gå till att hjälpa dels fattigpensionärer, dels flyktingar i deras närområde.

Upptåget gav tydligen Åkesson mersmak. Julen 2017 lovade han att bada i havet om Hepatica lyckas få ihop minst 70 000 kronor till ett apotek i kristna byn Maaloula i Syrien.

Tre månader tog det att uppnå målet. Av SVT:s bilder från tillfället att döma var det en upprymd Åkesson som tillsammans med partikamraterna Richard Jomshof och Mattias Karlsson doppade sig vid Havsudden i Sölvesborg.

Bowla med Jimmie

Då hade Hepatica Foundation funnits i dryga två år. Stiftelsen lanserades i slutet av 2015 som en kanal för Sverigemokraternas demokratistärkande arbete utomlands och för att hjälpa utvalda utsatta grupper i Sverige. 

Något större genomslag i media har de dock aldrig fått. Åtminstone inte för sin kärnverksamhet. Efter ovanstående positiva rubriker sinar rapporteringen om Hepaticas projekt. På stiftelsens Facebooksida har det däremot varit full fart.

Julkampanjer har lanserats, insamlingar startats, vinterbad livesänts, bowling- och burgerkvällar med Jimmie auktionerats ut.

Insamlingarna har oavbrutet puttrat på fram till december 2019. Efter ett tack till alla som bidragit till en julinsamling till utförsäkrade, utsatta barnfamiljer och fattigpensionörer tystnar sidan för att återkomma i mars 2022 då Hepatica efter nästan 1,5 års dvala ber om pengar för att stötta Ukraina och flyktingar i närområdet.

Vad pausen beror på är oklart. På Hepaticas hemsida står stiftelsens projekt listade och även där syns en lucka.

2015 samlar man in pengar till flyktingar i Libanon. 2016-2017 genomförs ytterligare en insamling till Libanon, den här gången i samarbete med Syrianska katolska kyrkan i landet. 2018 byggs apoteket i Maaloula. I december samma år är det behövande äldre i Sverige man samlar medel till. Och julen 2019 är det fattigpensionärer och utsatta barnfamiljer håven sätts i arbete för.

Från nöd till stöd

Nästa nedslag kommer först våren 2022 då Hepatica meddelar att man skickat bland annat sovsäckar, generatorer och hygienartiklar till krigsdrabbade Ukraina. I september 2023 skänker man en brandbil till sydukrainska byn Gammalsvenskby, dit eslandssvenskar tvångsförflyttades i slutet av 1700-talet. Och i maj 2024 påbörjas bygget av ett skyddsrum på en skola utanför Kiev.

Hepaticas listade pågående insamlingar antyder ett skifte i verksamheten. Från direkt bistånd till nödställda till projekt med större inslag av ideologiskt inriktat arbete.

Mest i öst. I Armenien, där man säger sig vara aktiva i att stärka demokrati och mänskliga rättigheter. I Belarus, där man arbetar med att främja demokrati och politiskt deltagande hos medborgarna. Och fortsatt i Ukraina, med ungdomsutbyten våra länder emellan.

Men också i väst. På Kuba, där man vill hjälpa befolkningen att uppnå demokrati genom seminarier, kampanjer och starter av en ”mobil demokratiskola”.

Tio år gammal kamp

Att Hepaticas verksamhet inte synts i medias rapportering betyder inte att deras namn varit lika undanskymt.

Just idag är de kanske mer aktuella än någonsin tack vare uppmärksamheten kring biståndsmyndigheten Sidas ”omtolkning” av vilka organisationer som kan komma i fråga för olika slags stöd. Med känt resultat: Hepatica får första gången stöd, socialdemokratiskt stämplade Olof Palmes internationella center blir av med sitt.

Kampen dessa emellan har dock pågått inför öppen ridå sedan länge.

Ända sedan Hepaticas lansering har SD återkommande inte bara riktat kritik mot Sida och hävdat att regler kring organisationsstöd ständigt ändrats för att missgynna just dem – Hepatica är enda partianknutna organisation som nekats stöd, antingen för att de inte kvalificerat för det eller med hänvisning till bristande kvalitet i sina ansökningar. Partiet har också återkommit till Palmecentret som exempel på en organisation som inte borde få Sidas stöd.

Återkommande salvor

En tidig salva avfyrades i augusti 2016. Då gick Hepaticas dåvarande styrelseordförande Julia Kronlid (SD) i en debattartikel i Aftonbladet till angrepp mot S som ”via Palmecentret sponsrat och därmed erkänt sig som systerparti till Robert Mugawes regim i Zimbabwe och palestinska al-Fatah”, vilket Kronlid tyckte rimmade illa med demokratibiståndets värdegrund.

2021 och 2022 lade SD fram riksdagsmotioner med syfte att reformera det svenska biståndet pekat på utvärderingar som visat att partiernas biståndsverksamhet sällan är effektiv och nämnt Palmecentret som exempel på en sådan ineffektiv organisation.

I fjol gick Björn Söder – sedan juni 2023 ny styrelseordförande för Hepatica – till angrepp mot Sida, Palmecentret och Vänsterpartiet och välkomnade att regeringen ”styrt upp biståndet” så att det inte längre ska kunna missbrukas på det sätt S och V gjort.

I närtid har Markus Wiechel – riksdagsledamot för SD, känd sedan 2013 då Expressen avslöjade att han deltagit i en rasistisk Facebookchatt, vilket sparkade igång en debatt om SD:s nolltolerans mot rasism, som alltså inte tycktes gälla i Wiechels fall eftersom denne inte uteslöts – fört ett korståg på X mot både Sida, Palmecentret och Socialdemokraterna och upprepat anklagelser om aktivister på myndigheter som trixat med reglerna för att missgynna SD och Hepatica.

”Samma regler för alla”

Palmecentret har å sin sida inte hållit tillbaka och har i flera rapporter och skrifter satt ljuset på SD:s auktoritära tendenser och hot mot demokratin, både på kommunal, nationell och till och med internationell nivå.

Hur mycket mer det blir av den varan från Palmecentret är oklart. Den 13 juni beslutade Sida att göra en ny tolkning av sina regler. Organisationer som får pengar för partinära samarbete ska inte längre kunna få det stöd som riktar sig till civilsamhället. För Palmecentret betyder det minskad budget med 68 miljoner.

Att Palmecentret är enda organisation att påverkas av den nya regeltolkningen har väckt frågan om SD till slut fått Sida dit de ville. Detta förnekas av ansvarig minister Benjamin Dousa (M), som till DN kommenterar frågan så här:

– Regeringen presenterade 2024 en ny modell för stöd via civilsamhället där samma regler gäller för alla. Den ökar transparensen och öppnar upp ansökningsförfarandet för fler organisationer. Inom den reformerade modellen fattar Sida självständiga beslut om hur svenska biståndsmedel kan göra som störst nytta.