Att som feminist och kvinna intressera sig för ockultism och häxkonst har blivit ett tydligt tecken i samtiden. En av dem som sedan flera år tillbaka identifierar sig som häxa är pr-konsulten Ebba Bjelkholm. Under sitt alias ”Tarotgäri” erbjuder hon läsningar och kurser i tarot, och lever ett liv som präglas av ritualer och ceremonier knutna till årstider, veckodagar och månens cykler. För henne finns det flera feministiska aspekter av att vara häxa.

– Dels är häxan en arketyp för en kvinna som lever utanför samhällets normer och som inte låter sig styras av föreställningar om hur hon bör vara i egenskap av kvinna. Och om vi tittar på de stora världs­religionerna har nästan samtliga manliga gudar och alla profeter är män. Därför tror jag att många kvinnor som kallar sig feminister kan känna sig stärkta av häxtron där kvinnan är den andliga auktoriteten. Även inom naturreligionen Wicca, som jag är anhängare av, tillber vi främst gudinnor. För mig är att vara häxa att utmana den manliga världsordningen, säger Ebba Bjelkholm.

Bryter mot normer

Hon beskriver hur hon fram till 32-årsåldern levde det liv som hennes omgivning förväntade sig att hon skulle leva.

– Jag gifte mig, bodde i en fin bostadsrätt och jobbade dygnet runt. Sedan kom min rebelliska sida fram och jag bestämde mig för att börja leva som jag egentligen ville. Nu lever jag i samklang med naturen och det jag tror på, det känns jättebra, berättar Ebba Bjelkholm som numera bor ensam med sin hund och har valt bort att ha kärleksrelationer.

– Jag är inne i en process i mitt liv där jag vill leva ensam med djur, inte ha en parrelation. Det finns en väldigt stor press på kvinnor i min ålder att skaffa familj, men där har min häxtro stärkt mig att göra vad jag vill och att jag inte måste leva upp till de normativa kraven.

Att intresset för tarot, astrologi och magi har blivit så stort bland feminister just nu tror Ebba Bjelk­holm har flera orsaker.

– Dels tror jag att det känns befriande med något som utmanar den normativa vetenskapen som män traditionellt sätt har ägt, alternativ livsåskådning som ofta företrätts av kvinnor har blivit så bespottad i vår västvärld. I en tid där framförallt män söndrar och härskar, startar krig och förstör klimatet, tror jag därför att många feminister tycker att viktigt att uppvärdera de här kvinnligt kodade kunskaperna, säger Ebba Bjelkholm och fortsätter:

– Jag tror egentligen att intresset för det andliga har legat latent och bubblat ända sedan industrialismens revolution, som innebar att vi blev mycket mer materialistiska. När jag tittar på människors liv i Sverige i dag kan jag fråga mig vad syftet med deras liv är. Man ska plugga, jobba och konsumera. Det är väldigt tomt, tycker jag. Så jag tror att det här växande intresset också är en motreaktion mot det här tomma köp-och-sälj-samhället.

Menar du att det är anti­kapitalistiskt att vara häxa?

– Det kan vara det. För mig personligen handlar det om att återknyta till naturen och att uppleva saker i stället för att köpa saker. Sen kan ju vinst­intressen leta sig in i det andliga ändå, till exempel när smink­företag börja döpa sina produkter efter olika stjärntecken eller när människor använder tarot för att de vill ha massa pengar och ett framgångsrikt liv. Själv har jag börjat tacka nej till att jobba på event och spå på löpande band. Jag vill inte representera tarot på det sättet, säger Ebba Bjelkholm.

Att vara en samtida häxa kan också innebära att man ägnar sig åt snippsauna eller ritualer med läkeväxter. Det gör häxorna Rebecca Tiger, regissör och skådespelare, och författaren och fotografen Hella Nathorst-Böös. För dem handlar häx­identiteten bland annat om att knyta an till en delvis bortglömd kvinnohistoria.

– Att vara häxa ger mig en historisk tillhörighet, de kunskaper häxor har och förvaltar är uråldriga kunskaper som finns i olika kulturer runt om i hela världen. Jag tror att alla har en häxa inom sig som vi kan locka fram. Själv har jag valt att göra det med hjälp av läkeväxter, för de är väldigt bra vägledare till magi, säger Hella Nathorst-Böös, som har skrivit flera böcker på temat häxkonst och läkeväxter.

Hon håller även stadsvandringar med temat häxprocesser och för henne är det självklart att som häxa även vara feminist.

– På mina stadsvandringar går vi först till galgbacken i Stockholm, där åtta kvinnor avrättades för trolldom 1676. Sedan går vi till Katarina kyrka, för det var där vittnen och de trolldoms­anklagade förhördes.  Samma misogyni som präglade häxprocesserna finns kvar än i dag. Kvinnor förtrycks fortfarande genom att vår kropp och sexualitet kontrolleras och skammas, och feminister och normavvikare utsätts för hat och hot, säger Hella Nathorst-Böös.

Ritualer ger kraft

Hon får medhåll av Rebecca Tiger som varit feministiskt aktiv i hela sitt liv, men som kände att luften gick ut henne under metoo-debatten.

– Jag har inget problem med att kallas för arg feminist, fast jag kallas hellre häxa. Men jag känner att det här sättet att kämpa på, som är helt på patriarkatets villkor och som hittills inte har förändrat grundstrukturerna som kvinnoförtrycket vilar på, inte längre funkar för mig.

– Jag hämtar mycket kraft genom att leva i synk med årstidscykler, får inspiration från mina förmödrar och i magiska ritualer med andra kvinnor. Att stärka kvinnor, lyssna och hjälpa är minst lika mycket värt som att stå på barrikaden och debattera hätskt, säger hon.

I Rebecca Tigers häxpraktik ingår bland annat snippsauna, där kvinnor ångar sitt underliv med olika läkeväxter i hett vatten.

– Det är ett sätt att uppmärksamma och ta hand om våra underliv. Det är både en natur­medicinsk, feministisk och andlig handling. Forskning inom kvinno­hälsa är så sjukt eftersatt i vårt land. Fler och fler kvinnor känner att ingen lyssnar på dem, och oftast erbjuds enbart läkemedel om du har problem i de undre regionerna. Snippsauna är en metod för att fylla denna skamfyllda och skuldbelagda del av kvinnokroppen med lust, njutning och kraft, säger Rebecca Tiger.