– 2013 började vi med vårt folkkök. Under flyktingmottagandet 2015 öppnade vi våra lokaler som akutboende. När gränserna stängdes gick detta över till att ge tak över huvud för de romer som vräktes från Sorgenfrilägret, berättar Johanna Nilsson, som har varit aktiv i Kontrapunkt sedan starten 2009. Förra vintern drev Kontrapunkt en nattöppen mötesplats i fyra månader.

”Väldigt byråkratiska regler”

Samtidigt som Kontrapunkt har etablerat sig som en av stadens största ideella aktörer inom social verksamhet, beklagar Johanna Nilsson att de inte får hjälpa som de egentligen skulle vilja. Att inrätta sovsalar är till exempel inte realistiskt, även om behovet, särskilt under vintern, blir allt större.

– I Sverige är det väldigt byråkratiska regler kring det här. Resonemanget är ofta att vi ju har utrotat fattigdomen, att ingen ska behöva ha det så här, och att vi därför inte ska ha ett regelverk som tillåter detta.

Det som Kontrapunkt gör i stället är att i två olika lokaler erbjuda förnödenheter, trygghet och värme. Solidaritetscentret, där gratisaffären och matbanken finns, ligger på Norra Grängesbergsgatan 26, och är under vintern öppet två timmar, alla vardagskvällar. De som sedan behöver en trygg plats för att spendera natten skickas vidare därifrån till Värmestugan, som av säkerhetsskäl finns på en annan plats. Där erbjuds det bland annat toaletter, dusch och internettillgång.

”Ett sätt att skapa demokrati”

För Johanna Nilsson är sådant engagemang det självklara svaret på det hårdnande samhällsklimatet.

– Det är vi medborgare som är samhället. Om de vi väljer inte klarar av att leverera vad vi behöver får vi organisera oss och gå ihop och lösa det själva. Det är ett sätt att skapa demokrati underifrån och den solidariska staden vi vill ha. Vi tjänar allihopa på att vara solidariska med varandra.