BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Barnen får vara delaktiga i utvecklingen av gården. Varje klass har fått göra i ordning odlingsbäddar där de planterar olika saker.

– Klasserna har valt lite olika grödor. Till exempel morötter, ärtor och grönkål, säger Kajsa Grebäck, på Naturskyddsföreningen.

Målet: Bli roligare att vara i skolan

Fruktträd som päron, äpple och plommon har redan planterats. Runt träden har de planterat kryddväxter och smultron och om ett par veckor ska gården få olika bärbuskar.

– Vi jobbar med permakultur så vi kan få en balans mellan olika grödor. Vi strävar efter att efterlikna naturliga ekosystem. Till exempel kan vi använda ärtväxter för att binda kväve i jorden och som sedan bidrar med näring till andra växter. Och ju fler arter man har desto mindre sårbart blir det, säger hon. 

Tanken är att skolgården både ska kunna användas i det pedagogiska arbetet och vara en härlig lekplats för barnen. 

– Målet är att det ska bli roligare att vara i skolan. Utemiljön ska vara stimulerande för alla som är där. Barnen, lärarna och de som bor i närheten, säger hon. 

”Barn måste få klättra i träd”

Skolgården ska samtidigt ge barnen kunskaper om ekosystem och om var maten kommer ifrån. Det är än så länge för tidigt att se vad projektet kan ge eleverna, gården kommer att växa fram under flera år, men Kajsa Grebäck hoppas att projektet så småningom ska inspirera andra att satsa på skolgårdar. För att tränga ihop barn på en mindre yta är fel väg att gå enligt henne. 

– Det är för jäkligt. Barnen behöver röra på sig och ha grönska omkring sig. Det är en allmän trend att minska på de ytor som är lungorna i städerna. Tar man dessutom skolgårdsmark till bebyggelse så är det illa, menar hon.

– Generellt tycker jag att det ska finnas mycket växtlighet och träd. Labyrintbuskar, bärbuskar och fruktträd på en skolgård. Barn måste få klättra i träd, säger Kajsa Grebäck.