I veckans tidning besöker vi Buenos Aires där ett dekret mot att använda ett inkluderande språk i skolan har väckt starka reaktioner och kan leda till lärarstrejk. Diskussionen om hur inkluderande språk förhåller sig till maktstrukturer är intensiv.
Har ordet hen förändrat mer än språk?
Melinda Kandel
Lokalvårdare och krönikör för Fastighetsfolket, 25 år
– Nej, jag tror inte språk funkar så. Förändringar i språk uttrycker tendenser i samhället, men driver inte på förändringar i sig själv. Svenska språket har ju under decennier blivit alltmer könsneutralt, och hen är ett praktiskt ord som förbättrar kommunikationen.
– Men jag saknar inte debattklimatet kring ordet hen när det var nytt. Identitetspolitiken var het då, det hade knappast blivit samma intensiva debatt om ordet kommit idag. Jag är glad att samhällsdebatten idag är mer materiellt betonad.
Enna Gerin
Biträdande chef för Katalys, 34 år
– Det var runt tio år sedan hen introducerades och hela debatten rasade. Jag var ung och del av den queerfeministiska rörelsen då. Jag var nog lite överoptimistisk på den tiden kring betydelsen av diskurser och språkliga kamper.
– Samtidigt har ordet verkligen fått fäste i språket, det har nått ut väldigt brett och jag är övertygad om att bara dess existens i människors medvetande har vidgat mångas föreställning av kön och genus. Det har liksom karvat ut ett alternativ till hon och han – och det är inte fy skam.
Herman Geijer
Författare och zombieöverlevnadsexpert, 43 år
– Att ordet hen har kommit att användas tror jag beror på kamp för inkludering som drivits av rörelser på olika sätt. Så det kanske snarare ska ses som ett resultat än som att det som förändrar.
– Hen har fått så stort genomslag för att det fyller ett tomrum i språket.
Vill du fortsätta läsa?
Bli prenumerant på ETC nyhetsmagasin!
Om du redan är det
loggar du in här
.