Inrikes.

2014-06-18 06:35
Bergsjön och Hovås – skilda världar inom samma stad. Bild: Pieter Morlion/Flickr, Thehamsterfactor/Flickr
Bergsjön och Hovås – skilda världar inom samma stad.

Här lever de nio år längre än i den fattiga förorten

Hovås och Bergsjön är två områden i Göteborg där livsvillkoren skiljer sig kraftigt. I det välbärgade Hovås är medellivslängden 83 år för män, i det fattiga området Östra Bergsjön dör män i genomsnitt nio år tidigare.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

HOVÅS – där fler får jobb, lönerna ökar och hälsan är god

De senaste tio åren har de välbärgade i Hovås fått det allt bättre. Arbetslösheten sjunker, lönerna ökar och sjukskrivningsdagarna har halverats. Samtidigt visar statistiken att fattiga områden halkar efter. Klyftorna är resultatet av det delade land som växt fram under de två senaste decennierna, säger professor Ove Sernhede.

– Man har valt en modell för stadsutveckling som gynnar medelklassen, som utgår från att det ska vara en viss typ av skiktningsprocess, säger Ove Sernhede, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.

Löner som stiger i raketfart, ett minimalt bidragsberoende och få sjukdagar. Så ser verkligheten ut för dem som är bosatta i Hovås, ett av Göteborgs mest privilegierade områden. Enligt Ove Sernhede finns grunden till dagens Göteborg som gynnar medelklassen i vad som hände på 70-talet. När tillverkningsindustrin började knaka i fogarna behövde man hitta en ny strategi för hur staden skulle utvecklas. Under 80-talet kom idén om att marknadsföra Göteborg som en kunskaps- och evenemangsstad. Ett led i denna strategi var att göra innerstaden mer attraktiv – och det tydligare beviset på attraktivitet är att det är dyrt att bo.

– Den som inte har rätt utbildning, rätt kontakter och hög lön kan inte bo i innerstaden vilket innebär att de förpassas ut i marginalen. Segregation och gentrifiering är två sidor av samma sak. Man vill ha in en köpkraftig medelklass i attraktiva områden och då pressas de som inte är köpstarka ut i miljonprogrammen eller ännu längre ut, säger han.

Bild: Pieter Morlion/Flickr

Dubbelt så stor löneökning

För utvecklingen ser inte likadan ut på alla håll i staden. Statistiken visar visserligen att färre av familjerna i Östra Bergsjön är beroende av bidrag jämfört med för tio år sedan, och att medelinkomsten har gått upp. Men utvecklingen går betydligt långsammare än i välbärgade Hovås. Räknat i procentenheter har de boende i Hovås fått en dubbelt så stor löneökning som de i Östra Bergsjön. I reda pengar är skillnaderna ännu större, en Hovåsbo har fått en löneökning på 126 700 kronor jämfört med en person i Östra Bergsjön som fått nöja sig med 18 200 kronor i påslag på tio år. Siffrorna visar också att arbetslösheten har ökat med mer än 76 procent i området, jämfört med 40 procent i Hovås.

– Klyftorna har att göra med att vi får skillnader mellan attraktiva stadsdelar och mindre attraktiva. I de mindre attraktiva bor de som inte har intressanta och välbetalda jobb. När de blir samlade på ett ställe blir arbetslösheten koncentrerad, säger Sernhede.

”Samhälle med obalans”

Yvonne Stolpe (S), ordförande i stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo, där Hovås ingår säger att de stora skillnaderna inte är bra, men hon tycker att det är en svår fråga hur de ska jämnas ut.

– Det ansvar som konkret ligger på oss politiker är att vi ger mer pengar till en skola i utsatta områden. Att vi har sociala kriterier när vi fördelar pengarna och jobbar med folkhälsan och följer utvecklingen, och det gör vi i dag, säger hon.

Sernhede menar att en splittrad stad drabbar fler än dem som kommer på efterkälken.

– Vi får ett samhälle med obalans, det sociala kittet bryter samman och då finns man inte i samma samhälle längre. Det är det som händer när det blir kravaller i förorterna. Det är ett tecken på att den sociala gemenskapen är hotad. Segregationen påverkar hela samhället, säger han.

Skolklass med 30 elever i Hovås

• 2 elever bor i hem som saknar sparkapital

• 4 elever har karies

• Ingen elev lever i hem med försörjningsstöd

• 29 elever kommer att bli behöriga till gymnasiet

• 15 elever har föräldrar som har universitets- eller högskoleutbildning

• Färre än bland snittbefolkningen riskerar att dö i hjärt- och kärlsjukdomar och cancer

• Färre riskerar att bli utsatta för brott än bland snittbefolkningen

Förutsättningar:

• Medellivslängden för män är 83 år, och 86 år för kvinnor

• Medelinkomsten är 484 600

• Ohälsotalet, antal ersatta dagar per person 2012 är 9,6

• Arbetslösheten är 0,2 procent

Medelinkomst:

2004: 357 900 kronor

2013: 484 600 kronor

En ökning med 126 700 kronor eller 35,4 procent på tio år.

 

ÖSTRA BERGSJÖN – där livet är kort, jobben få och barnen sjukare

Sommarlovet har precis börjat. Men för barnen i Bergsjön är risken stor att framtiden inte blir särskilt ljus. Här lever människor kortast, inkomsten är lägst och barnens hälsa är långt under snittet.

De kanske precis har slutat årskurs sex och fått sina första betyg. Nu väntar både ett långt sommarlov och ett långt liv. Men hur det livet kommer att se ut är på många sätt redan förutbestämt. Och det avgörs av var de sommarlovslediga sexorna bor. I vissa delar av Göteborg talar allt för att högstadiet kommer att gå lätt, och resten av skolan också. Sedan följer högskoleutbildning, välavlönat jobb och god hälsa. I andra delar av staden är förutsättningarna för det livet betydligt sämre. Som i Bergsjön.

– Skillnaderna i Göteborg är väldigt stora, och de har ökat. Bergsjön är det allra mest utsatta området totalt sett, även om det så klart finns många som har det bra här också. Arbetslösheten är högst, utbildningsnivån låg, och hälsan bland barn sämre än i andra delar av staden. Många föds in i dåliga förutsättningar som man riskerar att bära med sig hela livet, säger Lennart Köhler, professor på Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.

Bild: Thehamsterfactor/Flickr

Han har undersökt hur barns hälsa skiljer sig åt i olika delar av Göteborg. Genom att titta på 15 olika hälsofaktorer har han fått fram ett barnhälosindex. Det visar att barn i Bergsjön har mer hål i tänderna, är fattiga i högre grad och har lägre gymnasiebehörighet än barn i andra stadsdelar. Och sambandet mellan hur barnen har det och hur föräldrarna har det är tydligt.

– Har föräldrarna låg utbildning, är arbetslösa och har ont om pengar är det också betydligt större sannolikhet att barnen får det tufft. Föds man in ett område där familjer har det illa får det omedelbara effekter på barnens möjligheter att få vård och stöd och bli behöriga till gymnasiet till exempel, säger Lennart Köhler.

Få har högre utbildning

I Bergsjön, och särskilt primärområdet Östra Bergsjön, talar mycket därför mot att barnen går en ljus framtid till mötes. Medellivslängden är lägst i hela Göteborg, bara tolv procent har läst på universitet eller högskola, och nästan en av tre har försörjningsstöd. I våras presenterade Göteborgs kommun en utredning om skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg, och här bekräftas bilden – klyftorna är gigantiska.

– Göteborg är en stad som är socialt och ekonomiskt segregerad. Det visste vi sedan innan, men här har vi kunnat lägga fram fakta på bordet, och då blir bilden väldigt tydlig, säger Åsa Lundquist, projektledare och rapportförfattare.

74 år i snitt

Allra tydligast blir skillnaden kanske när medellivslängden jämförs. I Bergsjön lever genomsnittsmannen till han är 74 år. I Hovås får han däremot leva i nio år till. Och under tiden kan han leva ett liv med helt andra ekonomiska förutsättningar. Medelinkomsten för en man i Hovås är drygt 660 000, mot knappt 140 000 i Östra Bergsjön. Att det kan se ut så här beror enligt Lennart Köhler på en spiral där de som har det bra bara får det bättre, och de som har det dåligt istället får det sämre.

– De som redan har möjligheter och resurser ökar sitt försprång, och därmed ökar klyftorna. Tidigare var hela det nordiska välfärdssamhället uppbyggt på att ta bort skillnader. De senaste åren har det inte funnits tillräcklig politisk vilja för att verkligen göra något åt utvecklingen, säger han.

Men hopplöst är det inte. Enligt en rapport från världshälsoorganisationen WHO kan det räcka med en generation för att sudda ut ojämlika skillnader i hälsa och livsvillkor. Men då är en förutsättning att det sätts in kraftfulla åtgärder.

– Den största nyckeln till framgång är tidiga insatser i tidig ålder, innan det hinner uppstå problem. All forskning pekar på den slutsatsen, säger Åsa Lundquist.

 

Skolklass med 30 elever i Östra Bergsjön

• 15 elever bor i hem som saknar sparkapital (möjligheten att inom en vecka skaffa fram 15 000 kr till en oförutsedd utgift).

• 17 elever har karies

• 9 elever lever i hem med socialbidrag

• 18 elever kommer att bli behöriga till gymnasiet

• 4 elever har föräldrar som har universitets- eller högskoleutbildning

• Fler än bland snittbefolkningen riskerar att dö i hjärt- och kärlsjukdomar och cancer

• Fler riskerar att bli utsatta för brott än bland snittbefolkningen

Förutsättningar:

• Medellivslängden för män är 74 år, och 79 år för kvinnor

• Medelinkomsten är 121 400

• Ohälsotalet, antal ersatta dagar per person 2012 är 41,4

• Arbetslösheten är 16,6 procent

Medelårsinkomst:

2004: 103 200 kronor

2013: 121 400

En ökning med 18 200 kronor eller 17,6 procent på tio år.

Större risker för fattiga och lågutbildade

Lågutbildade kvinnor löper dubbelt stor risk att dö i hjärt- och kärlsjukdomar som kvinnor med högre utbildning. Även vid cancer är dödlighet mycket större bland lågutbildade. Bland låg- och högutbildade män följer skillnaderna i dödlighet samma mönster. Välutbildade har mycket större chanser att överleva cancer och hjärt- och kärlsjukdomar.

Cancer

Bland kvinnor med inkomst under 111 800 som drabbas av bröstcancer överlever drygt var tredje kvinna tio år efter diagnos. Kvinnor med inkomster över 194 400 överlever däremot sju gånger av tio.

Brottslighet

Risken att bli utsatt för brott är större bland dem med låg utbildning. Siffror från Brottsförebyggande rådet visar att de med eftergymnasial utbildning utsätts för färre personbrott än dem med lägre utbildning.

Utsatt för misshandel 2012

Förgymnasial utbildning: 2,6 procent

Gymnasial: 2,0 procent

Eftergymnasial: 1,3 procent

Utsatt för något brott mot enskild person 2011

Förgymnasial utbildning: 13,7 procent

Gymnasial: 11,4 procent

Eftergymnasial: 10,4 procent