Förvaltningsrätten har också gett Lidingö rätt – men fallet ska tas upp i kammarrätten. Innan det är avgjort riskerar dock många att precis som i Lidingö och Solna stå utan bostad. För Solna och Lidingö är inte unika, också kommuner som Värmdö, Nacka och Öckerö tolkar lagen som att bostadsansvaret bara gäller i två år.

En majoritet av de kommuner som tar emot flest nyanlända resonerar dock annorlunda, visar en rundringning Dagens ETC har gjort – men förstahandskontrakt är det inte tal om.

– De nyanlända som vi har ansvar att hitta bostäder åt erbjuds vanliga hyreslägenheter som de hyr i andra hand under fyra år. Vi har gjort bedömningen att det tar ungefär fyra år att hitta en egen bostad, säger Erik Gedeck, avdelningschef på fastighetskontoret i Göteborg.

”Behöver en strategi”

I Malmö tänker kommunen på liknande sätt. I max fyra år får nyanlända bo i de lägenheter kommunen erbjuder.

– Lagen är vag, och det har gjort det möjligt för vissa kommuner att tolka den lite som de vill. Men vi har utgått från att det tar runt fyra år att få en lägenhet via allmännyttan. Vi ser redan nu att många av de hyresgäster som har lyckats hitta ett jobb, också har fått en lägenhet i det vanliga beståndet, säger Maher Akob, enhetschef vid Arbetsmarknad och socialförvaltning i Malmö.

Vad som händer om de nyanlända trots allt inte har hittat en bostad efter fyra år kan varken Maher Akob eller Erik Gedeck ge något säkert besked om.

– Det är en fråga vi har diskuterat i höst, och klart är att vi behöver en strategi. Men i dagsläget har vi inget exakt svar, säger Erik Gedeck.

Den kommun som har fått allra flest nyanlända anvisade till sig sedan bosättningslagen infördes är Stockholm. Totalt handlar det om drygt 7 500 personer.  Att hitta tillräckligt många bostäder har varit en utmaning, menar Anna Möllgård, samordnare för bostäder för nyanlända i Stockholm.

– Det klart att det är svårt i ett läge där vi redan har stor bostadsbrist. Men vi har jobbat på bred front med olika typer av bostäder, som omgjorda äldreboenden, modulhus och vanliga lägenheter, och därmed klarat att hitta bostad till alla, säger hon.

Kontrakt varje månad

I Stockholm har man till skillnad från Malmö och Göteborg inte satt någon tidsbegränsning. Men de erbjuder heller inga permanenta kontrakt – istället skrivs kontrakten för en månad i taget, med möjlighet till en månads förlängning.

– Målet är att man ska flytta från genomgångsbostäderna så snart som möjligt, och därför lägger vi också stora resurser på att stötta i bostadssökande.

Men om man inte lyckas hitta en annan bostad, vad händer då?

– Hittills har vi inte tvingat någon att flytta, men samtidigt handlar det om genomgångsbostäder. Ska man integreras i samhället behöver man komma in på den reguljära bostadsmarknaden.

Fast det är svårt även för den som är född i Stockholm?

– Ja, visst. Samtidigt ser vi att nästan 20 procent av dem som fått bostad av oss har gått vidare till ett eget boende. Det handlar inte alltid om förstahandskontrakt, men även om du hyr i andra hand känner du att du står på egna ben.

Erbjuds permanent boende

I förarbetet till bosättningslagen framgår att intentionen är att kommunerna i så stor utsträckning som möjligt ska erbjuda permanenta bostäder. Men en undersökning som Länsstyrelsen har gjort visar att inte ens hälften av kommunerna gör det. Det samma gäller de kommuner som Dagens ETC har pratat med. I Linköping kan dock bostadskontraktet omvandlas till ett förstahandskontrakt.

– Om lägenheten är en del av det vanliga bostadsbeståndet och till exempel inte ett rivningskontrakt, så görs en prövning efter 18 månader. I dialog med fastighetsägaren tar vi då ställning till om hyresgästen har möjlighet att ta över förstahandskontraktet. Hittills har de allra flesta fått bo kvar, säger Fedja Serhatlic, enhetschef för bostadsförsörjning i Linköping.

Även i Uppsala kan nuvarande system ändras så att nyanlända erbjuds permanent boende, istället för kontrakt på fyra år som idag.

– Det ligger ett förslag att familjer och kvotflyktingar ska få permanenta bostäder. Nu väntar vi på ett politiskt beslut för att se om det blir så. Men oavsett kommer vi inte att kasta ut någon på gatan, säger Ida Bylund Lindman, avdelningschef för försörjningsstöd nyanlända i Uppsala.