Hälsosatsning för flyktingbarn

De har kommit ensamma till Sverige och Sundsvall. De har ofta upplevda kriser och trauman med sig, liksom sorg och saknad efter anhöriga som inte har följt med eller kommit bort under resan. De kan inte språket, de känner ingen, de förstår inte vad som händer med långa asylansökningar och byråkrati. De vet kanske inte ens varför de är här. De kanske inte vill vara här.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

I detta tillstånd befinner sig många av de flyktingbarn som nu bor på olika boenden i kommunen.

– Vi kan se att det finns problem med den fysiska och psykiska hälsan hos många av de ensamkommande barnen, med depressioner, sorg, stress, bristande motivation och initiativförmåga, säger Ulrika Rova Johansson på Estonte, kommunens boende för ensamkommande flyktingbarn.

Fysisk och psykisk ohälsa

Hon menar att den allmänna hälsan är avgörande om flyktingbarn ska kunna integreras i samhället.

– Tyvärr är den allmänna trenden att barnen mår sämre i dag än för några år sedan. En osäker tillvaro med långa asylprocesser, tillfälliga uppehållstillstånd och risk för utvisning när barnen fyller 18 år är bidragande orsaker.

Barnen kan också ha väldigt svåra upplevelser med sig, varit utsatta för övergrepp eller levt på gatan, upplevelser som de oftast inte har bearbetat.

– Samtidigt ska man komma ihåg att de som kommer hit är starka personer. De har en inneboende kraft och en viljestyrka som har tagit dem hit. De är redo att börja ett nytt liv, säger Ulrika Rova Johansson.

Hon är projektledare för ett nytt projekt som ska drivas under två år, kallat ”Mot en stark och frisk framtid”. I projektet ska de här ungdomarna individuellt på olika sätt stöttas långsiktigt för att förebygga ohälsa.

Fysisk och psykisk ohälsa

En särskilt hälsosamordnare ska leda arbetet. Bland aktiviteterna nämns bland annat terapihundar, möjlighet att prova på olika idrotter men också vardagsmotion genom exempelvis cykling.

Utbildning i matlagning och näringslära står också på programmet liksom droginformation.

Sociala relationer är en viktig faktor för hälsan därför ingår också en rad åtgärder för att stärka ungdomarnas nätverk. Samarbete med föreningsliv, Unga magasinet och Hbtq-caféet är delar i detta liksom språkvänner där nyanlända matchas med de som har bott här lite längre.

– Om vi inte jobbar långsiktigt med ungdomarnas hälsa nu kommer vi att få stora och kostsamma problem i framtiden, säger Ulrika Rova Johansson.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på ETC Sundsvall!
Om du redan är det loggar du in här .