I opinionsmätningarna är dött lopp. I Sifos och Novus dagliga mätningar leder Magdalena Anderssons regeringsunderlag ena dagen och Ulf Kristerssons andra. Att mycket står på spel märks i debatten. En rad påståenden upprepas som knappast tål en närmare granskning.
Sedan M-ledaren Ulf Kristersson fick stå till svars i SVT:s utfrågning för påståendet om att ”700 000 utrikesfödda inte kan försörja sig själva” har Moderaterna slutat upprepa det. När SVT belyste att såväl föräldralediga som studerande var inräknade förlorade det sin slagfärdighet. Men åtskilliga andra påståenden florerar, vars saklighet kan ifrågasättas. Här är fem av dem:
1. ”Magdapriser på el”
Det är elbrist i Sverige och det är regeringens fel. Budskapet hamras in från Moderaterna och andra högerpartier. Att två Ringhalsreaktorer stängts under mandatperioden anges som förklaring. Konsekvensen har, enligt högerpartierna, blivit skyhöga elpriser – ”Magdapriser” efter statsministerns smeknamn. När det oljeeldade reservkraftverket i Karlshamn startades i början av månaden slog M-ledaren Ulf Kristersson och KD-ledaren Ebba Busch fast att stängda reaktorer också ger stora utsläpp.
Sanningen är att Sverige haft ett överskott på el, även efter nedstängningarna av de två Ringhalsreaktorerna. Ifjol exporterade Sverige 25 terawattimmar netto, vilket motsvarar lika mycket som produktionen i Forsmarks tre reaktorer.
Också de dagar i augusti i år då oljekraftverket i Karlshamn eldades exporterade Sverige el. Att verket drogs igång hade främst att göra med att elbrist i Danmark och Tyskland pressade upp priset.
2. ”Putinpriser på el”
Socialdemokraterna å sin sida pratar om ”Putinpriser”. Att hela Europas energipriser rakat i höjden efter Rysslands invasion är ett obestridligt faktum. Men det förklarar knappast varför priserna i södra Sverige är många gånger högre än i norra. Experter har olika syn på hur man bäst kommer till rätta med det problemet, men att överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige behöver bli bättre torde de flesta vara överens om.
3. ”Skattechock hotar Sveriges villaägare”
Socialdemokraterna säger kategoriskt nej till att återinföra den fastighetskatt som alliansregeringen avskaffade 2008. Det nöjer sig inte Moderaterna med, utan pekar på att flera socialdemokratiska partidistrikt, liksom LO, MP och V vill se en ny skatt på fastigheter.
Liberalerna menar på sin hemsida att det blir en ”skattechock för villaägarna om V och MP får bestämma”. ”Skattesmocka” heter det i digitala M-annonser.
Så vad föreslår egentligen Vänsterpartiet, som är det parti som har ett färdigt förslag för en ny fastighetsskatt? Partiet vill införa en statlig fastighetsskatt utöver den kommunala avgiften på knappt 9000 kronor om året som fastighetsägare betalar idag. Den nya skatten ska enligt Vänsterpartiet betalas av den som har ett hus med ett marknadsvärde över 10 miljoner kronor.
Enligt Vänsterpartiets beräkningar kommer 140 000 villaägare att omfattas av skatten, vilket är 5,6 procent av alla villaägare. Så mycket till chock eller smocka för alla som äger ett hus är det alltså svårt att hävda att det handlar om.
4. ”Invandringen kostar 130 miljarder”
Asylinvandringen kostar minst 130 miljarder om året, påstår Sverigedemokraterna. I en rapport hänvisar man till studier av nationalekonomen Jan Ekberg från 2009 och 2015 som man uppdaterat med nya siffror.
Men en rad forskare, däribland statsvetaren Peo Hansen och ekonomihistorikern Lars-Fredrik Andersson, har sågat SD:s användning av siffrorna. Inte minst går kritiken ut på att partiet helt bortser från de skatteinkomster och den tillväxt som asylinvandringen genererar.
5. ”Kristersson vill stoppa sjukförsäkring för cancersjuka”
LO går till attack mot Moderaterna i valspurten. I annonser påstår man att M-ledaren Ulf Kristersson vill stoppa sjukförsäkringen för cancersjuka. Bakgrunden är att M vill återinföra den tidsgräns i sjukförsäkringen som alliansregeringen införde för hur länge man får sjukpenning.
Den som haft sjukpenning i 2,5 år fick under tre månader istället delta i arbetsmarknadspolitiska program. Om man därefter fortfarande hade nedsatt arbetsförmåga kunde man sedan få sjukpenning igen. Det fanns också undantag som gjorde att vissa kunde få sjukpenning utan tidsgräns. Det är Försäkringskassans bedömning av arbetsförmågan som avgör, inte den diagnos den anställda har.
Att framställa det som att M helt vill neka cancersjuka sjukpenning är alltså en grov överdrift.
