Nathalia Guaje, utredare på Sveriges kvinnoorganisationer, syftar på en intervju med Micael Bindefeld om surrogatmoderskap, då Carina Bergfeldt fick kritik för att inte ha ställt tillräckligt kritiska frågor.

Efter att i flera år ha haft en känsla av att svenska medier rapporterar om surrogatmoderskap på ett okritiskt sätt, bestämde sig Sveriges kvinnoorganisationer för att göra en granskning. 

De har gått igenom och granskat artiklar och inslag under åren 2020-2022. Resultaten är inte förvånande, tycker Nathalia Guaje. 

Nio av tio är positiva

Endast nio procent av artiklarna skildrar surrogatmoderskap på ett kritiskt sätt. 

I 45 procent av fallen får de beställande föräldrarna komma till tals. Motsvarande för surrogatmödrarna är 18 procent. 

Media använder också felaktiga begrepp. Till exempel kallas surrogatmodern ibland för ”värdmodern”.

– Det finns en tydlig politisk agenda bakom det begreppet, det är inte objektivt. Det är framtaget av surrogatindustrin och förespråkare för den. 

Surrogatmoderskap är olagligt i Sverige, men allt fler svenskar åker utomlands för att kringgå detta. 

”Måste se sin roll”

Nathalia Guaje menar att media genom okritisk och obalanserad rapportering normaliserar surrogatmoderskap, vilket i förlängningen skulle kunna bidra till att öka efterfrågan.

Men hon hoppas att Sveriges kvinnoorganisationers granskning kan förändra rapporteringen.

–  Media måste se sin roll i detta, de måste granska det som sker som är olagligt och som kränker mänskliga rättigheter och barns rättigheter.