Inrikes.

2021-05-30 13:50
  • Jens Holm. Bild: Jann Lipka
    Jens Holm.
  • Bild: Fredrik Sandberg/TT
Puffetikett
Dagens ETC

Frankrike visar vägen med gratis kollektivtrafik – kan Sverige ta efter?

Allt fler städer i Frankrike har de senaste åren infört gratis kollektivtrafik. Näst på tur är Strasbourg och Nantes. I Sverige möts idén till stor del av skepticism, men Vänsterpartiet menar att med snabbt ökade biljettpriser bör man se avgiftsfri kollektivtrafik som en klassfråga och en nödvändighet för att nå klimatmålen.

– Det vore väl fantastiskt om Sverige kunde vara pionjärer, säger Jens Holm (V).

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per månad

Från

39 kr

Beställ här!

Beställ senast söndag 24 okt så får du en hel månad för bara 39 kr.

Betala per år

Från

1500 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per år. Avsluta när du vill.

Den franska staden Dunkirk är inne på sitt tredje år med avgiftsfri kollektivtrafik för invånarna. Det går alldeles utmärkt, menar de. Resandet i kollektivtrafiken har ökat med 60 procent på vardagar och det dubbla på helgerna. 48 procent av "nyåkarna" har lämnat bilen till förmån för bussen, enligt en rapport från det oberoende observatoriet av gratis transport i Frankrike.

För närvarande har 35 städer gratis eller delvis gratis kollektivtrafik i Frankrike. Snart ska staden Nantes följa Montpelliers exempel och införa fri kollektivtrafik på helger. Under pandemiåret har även Paris minderåriga invånare erbjudits avgiftsfria resor i staden. Denna strategi kommer också genomföras i Strasbourg under hösten.

Tallinn är den största staden i Europa, med strax under en halv miljon invånare, som infört helt gratis kollektivtrafik. Det skedde 2013. Luxemburg, som första land i Europa, beslöt om att ha en nationellt gratis kollektivtrafik från 2020.  

Men skulle det fungera att införa någon variation av dessa system i Sverige?

Utmaning för regionerna

Jens Alm, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) sammanställde förra året en forskningsöversikt på städer som infört avgiftsfri kollektivtrafik, där även några svenska städer redan ingår; Avesta, Kiruna, Kristinehamn och Övertorneå.

Han menar att Sverige i jämförelse med andra länder har ett högre kliv, eftersom att en så stor del av finansieringen idag kommer från biljettintäkter.

– Framför allt har detta system införts i mindre städer eller regioner där man redan subventionerat biljettpriset mycket. I Sverige har vi i de flesta regionerna subventionerat priserna med 50 procent och resterande är biljettintäkter. Det skapar så klart en ekonomisk utmaning för regionerna, för pengarna måste komma någonstans ifrån. Tittar man på regioner som Skåne och Stockholm handlar det om miljardbelopp, säger han.

Det är också svårt att avgöra om avgiftsfri kollektivtrafik enskilt kommer att minska bilismen, eftersom det i städer där det minskat ofta ingått i ett större policypaket som exempelvis sänkta hastigheter, färre parkeringsplatser eller en utbyggnad av kollektivtrafiken.

En rättvisefråga

Vänsterpartisten Jens Holm är en av de i Sverige som förespråkar att regionerna i landet ska ta steg för att göra kollektivtrafiken avgiftsfri. Fördelarna är många, menar han.

– Avgiftsfri kollektivtrafik är i grunden en rättvisefråga och en miljöfråga. Det handlar om att bygga hållbara och inkluderande städer och att se kollektivtrafiken som en social rättighet på samma sätt som andra offentliga tjänster som vård och skola. Det blir allt dyrare att resa kollektivt, priserna har ökat tre gånger mer än konsumentindex de senaste 15 åren. Det är oacceptabelt att det håller på att bli en klassfråga.

För att finansiera en avgiftsfri kollektivtrafik krävs politisk vilja – och skattehöjningar.

– Vi vet ju ganska väl vad kollektivtrafiken kostar idag och det är absolut överkomligt att lösa det skattevägen med ett visst statligt stöd. Under pandemin har staten gett stöd på 6 miljarder kronor. Det visar att det går att ha statlig medfinansiering för att regionalskatten inte ska bli allt för hög. Allt behöver inte heller vara inkomstskatt utan man kan utveckla till exempel trängselskatten och använda skatter därifrån för att investera i att bygga ut kollektivtrafiken och på sikt göra den avgiftsfri.

Vanligast i mindre städer

Dessutom kommer en hel del besparingar kunna göras om kollektivtrafiken blir avgiftsfri menar Jens Holm, när man kan ta bort ett komplicerat biljettsystem, tunnelbanegrindar och kontrollanter.

 

Ett vanligt argument mot avgiftsfri kollektivtrafik är att man med undantag från Luxemburg främst provat konceptet på små och mellanstora städer.  

– Det betyder inte att det inte går att göra det i större städer. Det vore väl fantastisk om Sverige kunde vara pionjärer i frågan, som vi varit i många andra frågor, säger Jens Holm.

En annan aspekt som forskaren Jens Alm lyfter är att resenärer som får tillgång till gratis kollektivtrafik rör sig och cyklar mindre, vilket han menar i slutändan skapar risker för folkhälsan.

Det argumentet köper inte Jens Holm.

–  Ja visst kan det bli så att en del tar bussen istället för att ta cykeln. Parallellt med kollektivtrafik behöver man göra andra satsningar, till exempel att bygga ut cykelinfrastrukturen. Men det är ett krystat motargument. Jag tror det jämnar ut sig över tid.

Fakta:

Under 2018 uppgick den totala kostanden för den samhällsorganiserade regionala kollektivtrafiken till 48,8 miljarder kronor. Intäkterna från verksamheten, framförallt biljettintäkter, var 24,4 miljarder. Detta innebär att den regionala kollektivtrafiken i genomsnitt finansieras till
hälften av verksamhetsintäkter och till hälften av offentliga medel.

Källa: Trafikverket