En av fyra socialsekreterare vill byta arbetsplats om arbetsförhållandena inte förbättras, och dessutom skäms nio av tio över att de jobbar inom socialtjänsten. Det visar en studie gjord på institutionen för socialt arbete i Göteborg. Därmed bekräftas den bild av socialtjänsten som uppmärksammats den senaste tiden – gång på gång har det larmats om ökad personalomsättning och hög arbetsbelastning på socialkontoren. Malin Kivisrand som ligger bakom studien tillsammans med Johanna Johansson, upptäckte under sin praktik på socionomprogrammet hur situationen kan se ut på kontoren och bestämde sig för att undersöka saken. Trots insikten blev de förvånade över resultaten.
– Man anade att det inte var jättebra men att det var så illa ställt viste vi inte, säger Malin.
Svårt leva upp till förväntningar
Ett resultat Malin lyfter fram är att varannan respondent har svårt att hantera den roll som förväntas av dem. Många socialsekreterare upplever en konflikt mellan de egna värderingarna och den roll de har inom organisationen. Många socialarbetare vill göra mer och bättre än vad de har resurser till. Dessutom är personalomsättningen ett stort problem – hälften av socialsekreterarna upplever att den höga personalomsättningen påverkar arbetet negativt. Men det finns också positiva resultat i undersökningen.
– Det positiva är att många socialarbetare ändå känner en stark yrkesstolthet och kanske är det nödvändigt om man ska orka med ett så tufft arbete, säger Malin.
Begränsat handlingsutrymme
Enligt Malin är det största problemet på socialkontoren idag arbetsbördan. Socialsekreterarens handlingsutrymme har under senare år kraftigt begränsats på grund av högre krav. Detta har bidragit till de svåra rollkonflikter socialsekreterarna ställs inför. Ska situationen bli bättre menar Malin att introduktion för nyanställda måste förbättras. Idag kan en nyutexaminerad socionom tvingas sätta sig vid ett skrivbord med två veckors försenade uppgifter och påbörja arbetet helt utan introduktion. En av slutsatserna i studien är att en bristande introduktion tillsammans med en allt för stor arbetsbördan sätter rättssäkerheten på spel.
Martin Wikberg Grissler
Socialsekreterarna hinner inte göra sitt jobb
Socialtjänsten i Lundby får hård kritik av Inspektionen för vård och omsorg. De pekar på en ostrukturerad dokumentation och allt för långa utredningstider. Samtidigt vittnar flera inom socialtjänsten om en överdokumentation och om att inte hinna göra sitt jobb.
I socialtjänstlagen som trädde i kraft 1982 står det att: ”Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet.” Men idag upplever allt fler socialarbetare att de inte kan leva upp till dessa mål. Förra året slog socialarbetare i Lundby larm om att stadsdelens budget gick före barn och ungdomars behov av stöd. Socialtjänsten i Lundby utreddes och i onsdags kom Inspektionen för vård och omsorg med ett beslut. Budskapet från inspektionen är att lagen måste gå före budgeten. Men problemet för socialarbetarna är att de inte känner att de hinner göra det de är utbildade för. Det berättade bland andra socialsekreteraren Josefin Petersson när ETC träffade henne i maj förra året. Hon var då upprörd över den höga personalomsättningen och en arbetsbelastning som gjorde att hon inte hann med att göra ett bra arbete. När vi träffar henne nu berättar hon att hon har sagt upp sig från sitt jobb som socialsekreterare på den barn- och ungdomsenhet hon förut arbetade på.
– Under de ett och ett halvt åren jag jobbade där byttes hela teamet ut. När jag slutade var jag den som jobbat längst på avdelningen, säger hon.
Svårt hinna med
Josefin kände att det blev allt svårare att hinna med att skriva utvärderingarna och göra korrekta bedömningar, att jobba med barn och ungdomar kräver ett stort ansvar. När Josefin kände att kraven bara ökade och att hon inte längre kunde hänga med kom sömnsvårigheterna och magsmärtorna. Tillslut valde hon att säga upp sig.
– Jag slutade därför att jag kände att jag inte kunde utföra ett rättssäkert arbete, säger Josefin.
Idag jobbar hon på ett lugnare socialkontor där hon trivs och känner att hon kan göra ett bra jobb.
Ett flertal socialarbetare ETC har talat med pekar på det ökade kravet på dokumentation som en av anledningarna till den höga arbetsbelastningen. Lena Säljö, sektorschef Västra Hisingen, är orolig för socialarbetarnas arbetssituation.
– Ska vi vara socialarbetare eller socialadministratörer? Administrationen hindrar socialarbetarna från att göra det dom ska, säger hon.
Administrationen ökar
Att många upplever det så bekräftas av en undersökning som Akademikerförbundet SSR beställt av Novus. Siffrorna är talande. 71 procent av socialsekreterarna i Göteborg säger att arbetsbelastningen har ökat det senaste året och 83 procent tycker att de administrativa kraven ökar. Lena Säljö jämför med debatten om lärarnas ökade dokumentation och deras upplevelse av att inte hinna med att vara lärare.
– Det är i det direkta samtalet med klienten som vi kan göra ett bra arbete, det är kärnan i vår verksamhet, säger Lena Säljö.
Jenny Johansson på facket Vision håller med om att socialsekreterare är mycket hårt belastade.
– Man ser nyutexaminerade socialarbetare som sitter och gråter på kontoret, säger hon.
Men förändringar kan vara på väg. Jenny är med i den socialsekreterarekommission som tillsattes i Göteborg för lite mer än ett år sedan, med uppgiften att finna lösningar på problemen. De problem kommissionen fokuserat på har varit den höga personalomsättningen, introduktionen för nyanställda samt den höga arbetsbelastningen. Kommissionens rapport skulle ha varit klar i december men har blivit försenad och kommer att vara klar i början av nästa år. Jenny menar att alla för en gångs skull håller med om att något måste göras och att politikerna verkar lyssna.
– Vi får hoppas på att resultaten också kommer att synas i budgeten, säger Jenny.
Martin Wikberg Grissler
