Enligt en studie från Göteborgs universitet har karriärstegsreformen, som innebar att den svenska skolan fick så kallade förstelärare, gjort att lärarkåren har stärkts. Ulrika Zakrisson, gymnasielärare och facklig representant i Lärarförbundet, håller med om det och tycker det är bra att det skapats fler sätt att göra karriär som lärare. Men hon är inte odelat positiv.
– Det hade nog varit bättre att höja yrkets status på andra vis. Jag tror rektorerna ser förstelärare som en vinst men att många lärare har svårt att se den vinsten, vilket naturligtvis skapar problem.
Att ansvarsområden som kollegor haft gemensamt som grupp hamnar på förstelärare tror Ulrika Zakrisson skapar missnöje bland dem som hellre sett att hela gruppen stärkts istället. Otydlighet om vad försteläraren ska göra har också skapat problem på flera skolor, berättar hon.
– Vid något tillfälle som det skulle tillsättas förstelärare på en skola var det inte bestämt exakt vad de skulle göra. Då fick de höra saker som att, ”Du som är förstelärare, du kan väl tömma sopor och vara provvakt eftersom du har mer betalt.” Det har förekommit mobbing på grund av otydligheten.
”Inte gjord av tid”
Erik Hamrén arbetar själv som förstelärare på Lindholmens tekniska gymnasium. Han upplever att han kan bli just en sorts allt-i-allo på skolan.
– Det kan bli rätt kymigt när chefen kommer och frågar om jag kan ta hand om saker som jag inte tänkt ingår i det jag ska göra. Det är svårt att säga nej, det blir som att jag ska klara av allt för att jag är förstelärare. Man blir naturligt den som chefen tänker på för att ta hand om något. Det kan reta mig lite, för jag är inte gjord av tid.
Osäker på effekterna
Erik Hamrén är även osäker på om professionen har stärkts av reformen. Det finns både för- och nackdelar med konkurrensen den har skapat, tror han.
– Men både den här reformen och lärarlönelyftet gjorde ju att vissa knappt tålde att vara lärare längre, de vantrivdes väldigt mycket. Jag tycker det är tråkigt. Man hade kunnat tänka till lite mer kring reformerna.
När han jämför dagens stämning med den som rådde 2013 tycker dock Erik Hamrén att den har förbättrats.
– Vågorna har lagt sig lite, men jag tror ändå det ligger latent och pyr lite grann. Jag tror det kan vara rätt hårt att vara den lärare som inte får ta del av en bonus i någon av reformerna. Egentligen tror jag inte det handlar om pengarna, de klarar sig ju, det är snarare att de känner sig förbigångna.