I den har han tillsammans med sin forskarkollega Agnes Liminga från Umeå universitet, kartlagt i vilken grad våra riksdagsledamöter använder Twitter/X för att kritisera och delegitimera svenska nyhetsmedier. För Dagens ETC förklarar han att de haft två huvudsakliga skäl till att göra studien.
– Till att börja med har vi sett i studier från exempelvis USA, Australien, Österrike och Tyskland att det förekommer en viss typ av mediekritik från aktörer längre ut på högerkanten och att den varit kopplad till kampanjer från högerpopulistiska partier. Har man sedan varit på Twitter har man ju snabbt fått intrycket att detta pågår även i Sverige, säger Jesper Strömbäck.
Granskat alla i riksdagen
Att få ett visst intryck är dock långt ifrån någon vetenskaplig slutsats. I undersökningen gick forskarna därför igenom alla mediekritiska inlägg – från samtliga svenska riksdagsledamöter som hade ett konto på Twitter, under perioden 31 oktober 2020 till 31 oktober 2021. Totalt gick de igenom 2 244 inlägg (svar och vidarepublicering av andras inlägg räknades inte med). Av dem var 642 inlägg som de ansåg på ett eller annat sätt delegitimerade nyhetsmedierna.
– I en del andra studier har man bara studerat mediekritik från populistiska aktörer, men om man gör en sådan avgränsning finns risken att man bara bekräftar sina egna eventuella fördomar. Därför var det viktigt för oss att inkludera alla riksdagsledamöter, från samtliga partier, i vår undersökning, säger Jesper Strömbäck.
Moderaterna var det parti som stod för flest delegitimerande mediekritiska tweets: 367 stycken under perioden, vilket motsvarade 57 procent. Sverigedemokratiska riksdagsledamöter gjorde 207 sådana tweets, 32 procent av det totala antalet. Tillsammans stod moderata och sverigedemokratiska riksdagsledamöter för 89 procent av den delegitimerande mediekritiken, enligt forskarna.
Värsta hackkycklingen
Den nyhetskanal som främst fick utså kritik och få sitt förtroendekapital ifrågasatt var public service. Den vanligaste kritiken handlade om politisk partiskhet och bristen på neutralitet, den näst vanligaste om att kvaliteten på journalistiken var för låg.
Jesper Strömbäck förklarar varför undersökningen är viktig:
– Vi lever i en tid där högerpopulism och högerauktoritära krafter växer sig allt starkare. I och med det har förtroendet för medierna blivit allt mer politiserat. Det vi kan se i Som-undersökningarna är att svenska folket har ett stabilt och högt förtroende för public service, men att skillnaderna har vuxit beroende på vilket parti man sympatiserar med, säger han.
En orsak till att personer längre ut på högerkanten tappar förtroende för public service, skulle kunna vara att public service rapportering faktiskt skulle vara vänstervriden i någon mån. Men det avfärdar Jesper Strömbäck:
– Det finns inget stöd för det i den utförliga forskning som har gjorts i ämnet.
”Blivit en måltavla”
Snarare tror han på en annan teori:
– Vår teori är att det bedrivs kampanj för att underminera förtroendet för de här nyhetsmedierna. De har blivit en måltavla. Ska man förstå det ökande gapet mellan olika väljare har det här stor betydelse. Det är den slutsats vi drar, säger Jesper Strömbäck.
Den riksdagsledamot som enligt studien producerat överlägset flest delegitimerande inlägg på Twitter mot media är Lars Beckman (M), inte mindre än 299 stycken. SD:s Robert Stenkvist ligger tvåa med 64 mediekritiska inlägg, Björn Söder (SD) trea med 46.
Jesper Strömbäck konstaterar en ytterligare tendens – att en ny typ av frågor har politiserats.
– Det handlar till exempel om respekten för vetenskapen och de mänskliga rättigheterna. Lars Beckman vet rimligen vad forskningen säger, men bortser från det då det inte passar in i hans narrativ. Det är en politisk strategi, säger Jesper Strömbäck.
”Måste få reagera”
Robert Stenkvist, som är den riksdagsledamot med näst flest mediekritiska inlägg på X/Twitter, efter Lars Beckman, skriver i en mejlkonversation med Dagens ETC att han tycker public service har blivit bättre, även om man i sin rapportering fortfarande är ”vänsterlutande”.
– Jag har inte speciellt kritiserat public service, som jag legat ganska lågt med. Jag har mest kritiserat Dagens Nyheter och andra tidningar. Public service är fortfarande vänsterlutande, men har blivit mycket bättre de senaste åren, skriver han.
Är det någon specifik fråga du tycker snedvrids i public service?
– Nä inte längre. Förut var det migrationsfrågan som snedvreds.
Måste man alltid presentera båda sidors perspektiv i en fråga för att vara neutral tycker du? Även då vetenskapen har tydliga slutsatser om hur saker föreligger?
– Vetenskapen säger olika saker i många frågor. Politiker väljer då den linje som talar för deras egen sak. Dessutom tolkas rapporter och utsagor på ett oärligt sätt ibland. Många frågor handlar också om hur man värderar konsekvenser. Frågor måste behandlas allsidigt.
Vad tycker du och ni inom SD behöver göras med public service för att säkerställa en högre grad av neutralitet?
– Som jag skrev. Public service har blivit bättre. Men politiker måste få tillfälle att reagera och ha åsikter om det som produceras.
