Men om det går att tala om en andra våg eller inte är osäkert.
Dagens ETC ringde upp två forskare för att reda ut begreppen. Agnes Wold, läkare och professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet och Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys vid Karolinska institutet, som leder KI:s arbete med att ta fram vaccin mot coronaviruset.
Vad är egentligen en andra våg?
– Jag tror att begreppet kommer från influensa-epidemierna som kommer varje år. Spanska sjukan till exempel kom i en andra våg 1918. Då var det samma stam som kom två gånger, där folk som inte var immuna drabbades. Exakt varför det kom en andra våg är man inte säker på, men det var väldigt speciellt att den andra blev mycket starkare. Normalt är det inte så. En influensastam finns ju kvar i flera år och cirkulerar runt, men orsakar svagare sjukdom i takt med att folk blir immuna. Men det här coronaviruset är inte jämförbart. Det är inte ett influensavirus utan en annan virusfamilj, säger Agnes Wold.
– Det är ju lite svårt att jämföra det här med en klassisk andra våg, om man tittar på influensavirus, som till exempel spanska sjukan. Det här är ett virus som inte förändrar sig lika mycket, säger Matti Sällberg.
I vissa länder är smittspridningen fortsatt hög, exempelvis USA, Brasilien, Mexiko, Indien, Colombia och Sydafrika. Och i en rad andra länder – som Belgien, Nederländerna, Spanien, Israel och Australien – har smittspridningen gått ner på låga nivåer under sommaren, men nu sakta börjat öka igen de senaste veckorna. Kan man tala om en andra våg där?
– Tittar man på Europa, där det var en våg som gick över Centraleuropa, Sydeuropa och England i våras, och där man hade stora nedstängningar av samhället, men nu börjar öppna upp igen, ser man utbrott som kommer på flera håll. De tar sig inte riktigt formen av en våg utan är mer i form av lokala utbrott, ”klustersmitta”. När folk börjar röra på sig och umgås mer, då sprids smitta lokalt. Får du tillräckligt många sådana utbrott så blir det mer likt en andra våg. Om man ska kalla det för en ny våg så handlar det om en bred smitta i samhället, nu är det ganska små siffror och lokala utbrott, det är en skillnad, säger Matti Sällberg.
Hur sannolikt är det att Sverige drabbas av en andra våg av coronaviruset?
– Det är mycket osannolikt med en andra våg. Mer troligt är att vi kommer få mindre utbrott, små lokala bränder på sina håll, men de kan ju vara besvärliga nog, säger Matti Sällberg.
– I Sverige har vi ju inte ändrat våra restriktioner, de har sett i stort sett likadana ut sedan i mars. Vi hade en topp i mitten av april, och sedan har sjukhusinläggningar och dödlighet gått ner utan att man ändrat några förhållningsregler. Jag tror personligen att de här restriktionerna har stor betydelse, vilket också minskar spridningen. Men fortfarande finns en stor del av befolkningen som inte är immuna. Smittan finns ju kvar, och smittspridningen kommer inte att upphöra, säger Agnes Wold.
Vad talar emot en andra våg och en ökad smittspridning?
– Att vi har precis samma regler och rekommendationer som vi haft hela tiden, det talar för att det inte ska gå upp. Den enda skillnaden nu är att gymnasier och universitet får vara på plats, och smittspridningen ökar ju mest bland unga människor. Det viktiga då är att de inte träffar gamla människor. Där tror jag att vi är relativt väl rustade, i att inte blanda generationerna. Det har man inte alls pratat om i länder som Frankrike och Belgien. Om folk ska lyda regler frivilligt, som i Sverige, så måste man förklara dem, till skillnad från om bara stänger ner samhället som vissa andra länder gjort. Jag tror det är väldigt osannolikt att det tar samma fart igen, säger Agnes Wold.
– Det som är absolut viktigast är att alla fortsätter ta sitt ansvar och följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer om social distansering, att jobba hemifrån om det går, att skydda äldre och så vidare. Kan vi göra det så slipper vi nog en andra våg. I och med att folk har varit ute och rest så kan det bli en viss ökad spridning, men det är svårt att tala om en andra våg, säger Matti Sällberg.
Är begreppet ”andra våg” något som vi i media försöker paketera det som, snarare än något som faktiskt finns?
– Nja, vi som forskare har också lärt oss mycket under resans gång. För ett år sedan hade vi knappt någon aning om det här. Många sa i våras att det skulle komma en andra våg i höst, och då planterades tankesättet där. Men nu ser vi att det mer verkar vara frågan om klustersmitta, lokala utbrott. Och då gäller det att viruset inte får fäste, att minimera smittspridningen. Om vi i höst skulle återgå till att leva som vanligt så skulle vi nog se en andra våg. Därför verkar det rimligt med de restriktioner som finns, åtgärderna är till för att hålla smittspridningen så låg som möjligt, säger Matti Sällberg.
