Förlossningskrisen förvärras

Sedan 2015 har regeringen och SKL, Sveriges kommuner och landsting, en överenskommelse för att förbättra förlossningsvården och insatserna för kvinnors hälsa. Satsningen pågår fram till 2019 och landstingen tilldelas 400 miljoner kronor årligen.

I våras sköt regeringen till en ytterligare en halv miljard för i år och nästa år, och i höstens budget tillkom ytterligare en miljard per år fram till 2022.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Idag är många oroliga för om vården ska finnas där när man får barn. Därför är jag extra nöjd med att vi satsar rejält på förlossningsvården, sade socialminister Annika Strandhäll i ett pressmeddelande från regeringen så sent som i september i år.

Bara hälften till personal

I en ny rapport har Sveriges kvinnolobby, som är en paraplyorganisation för svensk kvinnorörelse, undersökt om de avsatta pengarna hittills gått till det de skulle. En av slutsatserna är att bara drygt hälften av pengarna som skjutits till gått till att anställa fler barnmorskor och annan personal, trots att det varit ett uttalat mål. Det visar SKL:s egna kontroller med landstingen.

Clara Berglund, generalsekreterare på Sveriges kvinnolobby är kritisk. Hon menar att pengarna till ökad bemanning borde ha öronmärkts i satsningen.

– Man vet att det är kris, och man är beredd att tillsätta resurser. Men sedan kan man ändå inte lova att pengarna går dit de ska, säger hon.

Hon säger att det tidigare funnits en stor frustration över att det saknats pengar.

– Nu finns resurserna, säger Clara Berglund.

Eva Estling, SKL:s samordnare för satsningen, säger att det vore fel att öronmärka pengar.

– Bemanningen är en viktig del för att uppnå målen i överenskommelsen, men det är ingeting som säger att vi per auto­matik får högre kvalitet för att vi ökar bemanningen, säger hon.

Eva Estling betonar att behoven ser olika ut i olika landsting.

– Det viktigaste är att fråga sig hur det ser ut hos just oss och utifrån det titta på vad man kan prioritera och förbättra, säger hon.

Färre förlossningsplatser

Rapporten undersöker också om förlossningsvården i dag lever upp till de lagar och mål som satts upp. Genomgången visar att antalet barnmorskor inte blivit fler i förhållande till antalet förlossningar. År 2000 gick det 69 barnmorskor per 1000 förlossningar. 2014 var motsvarande siffra 64 barnmorskor.

Förlossningsplatserna har också blivit färre trots att antalet förlossningar ökar. Dessutom har tiden som de nyförlösta kvinnorna får stanna på BB sjunkit och Sverige har nu den kortaste snittiden i EU.

Samtidigt drabbas allt för många kvinnor av komplikationer och psykisk ohälsa som skulle kunna undvikas och de regionala skillnaderna är stora. I Stockholm är andelen som drabbas av bristningar 7,3 procent jämfört med 2,4 procent i Norrbotten.

Eva Estling pekar på att det också skett förbättringar. Antalet allvarliga bristningar har exempelvis minskat med 25 procent från 2014 till första halvåret i år. Dessutom ligger andelen kejsarsnitt, som tidigare varit stigande, nu still kring 17 procent.

SKL har under hösten gjort en översyn av vårdkedjan som kommer att presenteras efter årsskiftet.

– Vi har hittat en rad möjligheter som vi kommer att lyfta för att få till en mer jämlik vård, säger Eva Estling.

Clara Berglund menar att det behövs en statlig översyn.

– Det har inte gjorts sedan 1945, det är över 70 år sedan. Att det inte gjorts en översyn på så länge är ett tydligt bevis på hur eftersatt vården är. Men det betyder också att vi vet väldigt lite om hur det ser ut. Vi får enstaka larmrapporter om kvinnor som föder i taxibilar, men någon systematisk genomgång av vårdkedjan finns inte, säger hon.