Dagens ETC granskar.

2021-08-30 09:00
Bilder: TT
Puffetikett
Dagens ETC

Folkvalda i riksdagen äger aktier för miljoner – här är innehaven

De stiftar våra lagar samtidigt som de tillåts äga aktier i de branscher som lagarna påverkar. Hur stor är risken för jäv och intressekonflikter?

Dagens ETC granskar politikernas aktieaffärer.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Riksdagens ledamöter äger aktier för minst 28,4 miljoner kronor. ”Minst” därför att den exakta summan är hemlig. Enligt riksdagens regler är en ledamot endast skyldig att redovisa om det innehav hen har i ett bolag överstiger två förhöjda prisbasbelopp (som för 2021 motsvarar 97 200 kronor), alltså inte det totala innehavet, oavsett hur mycket pengar det rör sig om.

Med andra ord är det också omöjligt att veta hur stora ekonomiska intressen en ledamot har i ett visst företag eller i en viss bransch.

– Jag ser inget skäl till att man inte ska offentliggöra exakta belopp när de är så stora att de behöver offentliggöras. Om en ledamot har ett stort ekonomiskt intresse i ett särskilt företag, antingen genom att den sitter i styrelsen eller äger mycket aktier, kan det potentiellt påverka hur ledamoten agerar politiskt. Det är en fråga som medborgarna förtjänar insyn i.

Det säger Max Andersson, tidigare EU-parlamentsledamot för Miljöpartiet, numera aktiv i Partiet Vändpunkt, som under sin tid för MP i EU- parlamentet bland annat jobbade med frågor om politikers transparens.

– Om en ledamot äger aktier för en miljon är det betydligt känsligare än om den äger för 70 000 kronor. När det är så mycket att det kan uppstå en jävsituation bör det redovisas, tycker han.

 

V enda parti utan innehav

Exakt hur stora ekonomiska intressen varje riksdagsledamot har i ett enskilt bolag är som sagt omöjligt att veta utifrån de uppgifter de måste redovisa. Endast tre av ledamöterna har valt att vara helt öppna och redovisa både antal aktier och värdet på aktierna: Helena Bouveng (M), Tomas Kronståhl (S) och Joacim Sandell (S). För övriga ledamöter har Dagens ETC utgått från kravet på att redovisa innehav som överstiger två prisbasbelopp och satt detta som ett minimuminnehav.

Baserat på riksdagsledamöternas egen redovisning sticker Helena Bouveng (M) ut som riksdagens största aktieägare med ett innehav värt minst 4,2 miljoner kronor år 2018 (i hennes redovisning saknas antalet aktier för ett av bolagen och totalsumman torde därför vara högre). Tvåa kommer Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för M, vars innehav i 36 olika bolag ger ett minimumvärde på 3,5 miljoner kronor. Och på bronsplats kommer Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna, vars aktier i totalt 23 olika bolag ger ett minsta innehav på 2,2 miljoner kronor.

Om Helena Bouveng varit mindre generös med information om det egna aktieinnehavet och bara redovisat det hon måste redovisa, alltså innehaven utan det egentliga värdet, så hade siffran landat på 819 000 kronor, det vill säga en femtedel av hennes verkliga.

Först på elfte plats återfinns en ledamot vars partibeteckning inte ligger i politikens högerkant. Det är Tomas Kronståhl (S), som förutom att redovisa hela sitt innehav också tagit med aktieposter han enligt reglementet inte behöver redovisa.

Av de 62 ledamöter som uppgett aktieinnehav är det för övrigt bara 12 stycken – elva från S och en från MP – som inte representerar M, C, KD, L eller SD. Och det enda parti vars företrädare inte tycks ha några ekonomiska intressen i näringslivet är Vänsterpartiet. Vilket förmodligen har mer att göra med ledamöternas ideologi än med officiell partipolicy.

– Vi som parti har inga enskilda regler kring ledamöternas aktieinnehav. Däremot omfattas ju våra ledamöter av riksdagens uppförandekod, som de väntas följa. Där regleras ju bland annat frågan om jäv, säger Vänsterpartiets pressekreterare Maria Carlsson.

Motioner i eget intresse

När Dagens ETC går igenom de enskilda motioner som de 62 aktieägande ledamöterna lagt de senaste två mandatperioderna verkar det som att de flesta faktiskt respekterat risken för intressekonflikter och inte motionerat i frågor där deras aktieinnehav kan utgöra en intressekonflikt.

I fyra fall går det däremot att resa frågan om inte de lagändringsförslag ledamöterna lagt i kan gynna dem själva ekonomiskt.

Det gäller Ann-Britt Åsebol (M), som äger aktier i Stora Enso samtidigt som hon motionerat om att göra det enklare för skogsägare att sälja virke till skogsföretag som just Stora Enso. Det gäller Edward Riedl (M), som äger aktier i fossilbolag och som återkommande motionerar om sänkta skatter på fossila drivmedel. Det gäller Per Åsling (C), som även han både äger aktier i skogsbolag och har försökt påverka lagar rörande produktion från skogen. Och det gäller Rickard Nordin (C), som samtidigt som han äger aktier i solcellsföretaget Soltech Energy motionerat om ökat stöd till solceller.

Den sistnämnde ser dock inte sitt innehav som en intressekonflikt.

– Ett av de absolut viktigaste sätten att påverka omställningen är genom den personliga ekonomin och hur vi placerar pengar. Mina placeringar i solcellsaktier är en följd av mitt miljöengagemang, inte tvärtom, säger han och lägger till att fler borde engagera sig i omställningen, både i levnadsvanor, men även i sina placeringar.

– Precis som jag vill att våra pensionsfonder ska investera hållbart, är det för mig en självklarhet att göra detsamma. Därför lägger jag en stor andel av mina besparingar på svenska och hållbarhetsrelaterade aktier.

När tycker du att aktieägande blir problematiskt?

– När en lagstiftare påverkas att fatta beslut för den egna ekonomiska vinningen blir det problematiskt. Just därför finns reglerna om öppenhet, så att det blir tydligt vilka större intressen som finns. Då kan väljare också utvärdera makthavare och hur egna investeringar sker.

Borde inte det exakta innehavet i så fall redovisas, just för att det ska bli tydligt vilka ekonomiska intressen en ledamot har?

– Jag har inget emot om det skulle bli tydligare hur stort ett innehav är. Samtidigt är det svårt att hela tiden hålla ett sådant register uppdaterat utifrån dagskurs. Det behöver alltså vara mer schablonartat för att funka rent praktiskt. Exempelvis kan antalet aktier redovisas.

Inte heller Per Åsling (C) ser sitt innehav som problematiskt.

– Det ligger i klimatets, miljöns och ekonomins intresse att det svenska skogsbruket tillåts växa och ge fler arbetstillfällen, som ett led i en grön omställning av samhället. Det är politik som Centerpartiet har drivit länge, säger han och påpekar att han dragit ned på direktplaceringar i aktier, bland annat i just SCA.

När tycker du att en lagstiftares ägande av aktier blir problematiskt?

– Jag utgår ifrån att riksdagen har tagit det i beaktande när man har tagit fram reglementet. Reglerna om öppenhet finns till just för att det ska vara möjligt för allmänhet och media att granska lagstiftares ägande.

På tal om regler har riksdagen sådana när det gäller jävssituationer och de säger i korthet att en ledamot inte får delta i beredningen av ett ärende om ärendet rör personen själv eller någon närstående.

När det gäller rätten att motionera är denna däremot grundlagsfäst och det finns därför inte formella hinder för en ledamot att lägga lagförslag som berör ett område där ledamoten har ett intresse.

– Allmänt kan sägas att det är i ytterst få fall som ett riksdagsärende på ett sådant sätt direkt angår en ledamot personligen att det kan bli fråga om jäv i formell mening, säger Mats Clarstedt, kammarhandläggare vid riksdagen.

Transparens viktig

Han påminner samtidigt om att det i vissa fall är olämpligt att en ledamot deltar i behandling av ett ärende ”med hänsyn till de etiska implikationerna”.

– Den politiska risken kan också finnas vid annat riksdagsarbete än behandlingen och avgörandet av ärende, till exempel vid författandet av motioner. Det måste vara upp till den enskilde ledamoten att bedöma sådana politiska risker.

Trots sin kritik mot riksdagens låga krav på öppenhet ser inte heller Max Andersson några direkta problem med exempelvis att Rickard Nordin motionererar om stöd till solceller samtidigt som han har ett ekonomiskt intresse i branschen – så länge allt sker öppet. Trots detta tycker han att agerandet kan sägas röra sig i en gråzon – och att det faktiskt stryker under behovet av mer information om riksdagsledamöternas ekonomiska intressen.

– Jag skulle säga att det är just exempel som detta som visar varför mer transparens skulle vara användbart. När man har tillgång till mer information blir det mer intressant att bevaka, till exempel av journalister, och med större bevakning minskar risken att människor gör sånt som uppfattas som omoraliskt.

Därmed inte sagt att han nödvändigtvis tycker att det är fel av ledamöter att motionera i frågor som de har yrkesmässig erfarenhet av.

– Lärare kommer att motionera i utbildningsfrågor och bönder kommer att motionera om skogspolitik. Det är bra att man tar med sig sina erfarenheter in i politiken, men det är viktigt med transparens så att väljare kan bedöma om politiker agerar rätt eller inte, säger han.

Dagens ETC har sökt Ann-Britt Åsebol (M) och Edward Riedl (M) för att höra hur de resonerar kring aktieinnehav och att lägga motioner i frågor som överlappar egna ekonomiska intressen.

Riksdagens största aktieklippare

Helena Bouveng (M)

 

Aktier (urval): Atlas Copco, Volvo, Investor AB, Kinnevik, SEB

Aktieinnehav: 4 200 000 kronor år 2018 (minst, hon äger även aktier i Essity, men har inte redovisat hur många)

Största bolagsinnehav: 2 793 000 kronor i Cellavision AB (per 2018)

Innehav redovisat: 8 oktober 2018

Johan Forssell (M)

Aktier (urval): LeoVegas, Volvo, Amazon, Swedish Match, Saab, Nordea

Aktieinnehav: 3 499 200 kronor (baserat på innehav i 36 bolag á 2 prisbasbelopp 2021)

Största bolagsinnehav: Okänt

Innehav redovisat: 15 juni 2021

Oscar Sjöstedt (SD)

Aktier (urval): Africa Energy Corp, Astrazeneca, Swedish Match, Axfood, Tele2

Aktieinnehav: 2 175 800 kronor (baserat på innehav i 23 bolag á 2 prisbasbelopp 2020)

Största bolagsinnehav: Okänt

Innehav redovisat: 10 december 2020

Läs vidare på nästa sida: Här är riksdagsledamöternas samtliga innehav