Orden kommer från Sveriges överbefälhavare Micael Bydén. Hans tal på Folk och försvars rikskonferens klingar samstämmigt med regeringens och statsministerns nya budskap om att allmänheten måste anpassa sig för en osäker framtid – och ytterst vara beredda på att kriget kan komma till Sverige.
Redo att ta klivet
Regeringen har inte presenterat några nya underlag för skiftet i budskap – men klart är att fokus är på Rysslands krigsaptit, och att lösningen stavas Nato.
I drygt ett och ett halvt år har Michael Claesson varit chef för Försvarsstaben, en högre ledningsstab inom Försvarsmakten. Han är generallöjtnant och förbandschef för Högkvarteret, byggnaden som Sveriges försvar leds ifrån. Förberedelserna för Sveriges inträde i Nato har varit en ganska formaliserad process med ett tydligt integrationsprogram, och från Försvarsmaktens håll är man mer än redo för nästa steg, menar han.
– Det har funnits en gemensam arbetsgrupp som Sverige och Nato arbetat med, som kallas för Accession and integration working group. Den täcker in sammanlagt tio funktionsområden, som exempelvis ledning och samband, logistik och administration och sådana saker. Där överför Nato helt enkelt information och kunskap och stöd, för att vi ska kunna bygga och replikera det i våra strukturer. Och det har gått alldeles utmärkt. Jag kan med fog säga att där är vi i mål. I allt väsentligt har vi gjort de förberedelser som vi behöver för att kunna ta klivet över.
”Fantastiskt fin möjlighet”
Än är inte allt färdigt, och just nu blockeras Sveriges medlemsansökan av både Ungern och Turkiet. Den senare har bland annat ställt upp skarpa krav på USA om att få köpa avancerade F16-flygplan innan Sveriges ansökan godkänns.
Nyligen undertecknade USA och Sverige ett nytt gemensamt försvarssamarbetsavtal. Hur påverkar det Sveriges förmåga och självständighet?
– Det är ett samarbetsavtal mellan två självständiga stater som naturligtvis har gemensamma intressen. När man väljer samarbetsvägen är det klart att man i någon mening gör en avvägning, i fråga om vad man är beredd att släppa in andra aktörer i. I det här fallet bedöms både det säkerhets- och försvarspolitiska värdet av ett formellt försvarsavtal med USA som högt. Det är värt eventuella trade-offs som man får göra då, helt enkelt.
Avtalet innebär inte att USA och Sverige kan tvinga varandra till saker, och ska snarare ses som ett komplement till det framtida medlemskapet i Nato.
– Det som ligger i botten är gemensamma överenskommelser och gemensamt nyttjande av till exempel infrastruktur. Jag ser inte det här som ett hot eller problem på något sätt, utan som en fantastiskt fin möjlighet för fortsatt och fördjupat samarbete.
Michael Claesson kallar avtalet för ett kompletterande och kommunicerande kärl som skapar en bättre helhet sett till säkerhetspolitik, försvarspolitik och militärstrategi. I grunden finns det idag inga frågor där man inte är överens.
– Men det är klart, spelar vi filmen så kommer det naturligtvis att finnas frågor där vi inte är överens. Och det visar ju inte minst vår egen Nato-process att det verkligen inte bara är ett land som bestämmer. Det ger både begränsningar och möjligheter. Jag ser inga nuvarande problem eller hinder eller trösklar på något sätt, och jag menar att 25-30 år av partnerskap med USA har ändå gjort att vi har vant oss vid organisationskulturen.
Arbetet med Nato innebär att Försvarsmakten omger sig med en lång rad olika standardiserade metoder och koncept, säger Claesson:
– Nato är ju, vilket inte alla uppfattar, världens enda militärt standardsättande organisation. Man känner igen sig när man går in från en Nato-stab till en annan. Ramarna hänger ihop och det gör att man väldigt smidigt kan flytta sig mellan olika miljöer. Vi har sedan en lång tid tillbaka anpassat oss till Natos stabskulturer och uttryckssätt, så det är inte en alltför utmanande match.
Vi är igång och springer.
Det är inte så mycket en startsträcka som att ni redan är igång och springer?
– Vi är igång och springer. Det är bara det att det känns som att det just nu är på ett rullband istället för att man kommer i mål.
