Statistiska Centralbyrån har mätt dödligheten bland olika yrkesgrupper genom att jämföra 3,6 miljoner människor i åldrarna mellan 35 och 65 under åren 2008 till och med 2012. 

Generellt har anställda i yrken som normalt bara kräver gymnasiekompetens och ingen särskild yrkesutbildning högre dödlighet än andra. Bland de grupper där flest dör i förtid finns vårdbiträden, personliga assistenter, olika typer av maskinoperatörer, montörer, tidningsdistributörer och vaktmästare. 

– Men sedan hade vi en del intressanta yrkesgrupper som har låg dödlighet, trots relativt låga utbildningskrav. Där hade vi till exempel barnskötare bland kvinnor, och för män byggnadsträarbetare, inredningssnickare och brandmän. Vad skillnaderna beror på diskuterar vi, det kan vara arbetsmiljö, inkomster och hälsosammare beteenden, säger Örjan Hemström som är demograf på SCB.

Lärare och läkare lever längre

Minst risk att dö före pensionen löper lärare, läkare, dataspecialister och chefer för särskilda funktioner, samtliga yrken med högre utbildning. En annan faktor som brukar undersökas är var personer är födda. Enligt undersökningen har utrikesfödda inte högre dödlighet än personer födda i Sverige. I vissa yrkeskategorier gäller till och med det omvända.

– I de jobb som inte kräver någon särskild yrkesutbildning har de utrikes födda lägre dödlighet än dem som är födda i Sverige, det är till exempel jobb som städare och köks- och restaurangbiträden, säger Örjan Hemström. 

Kan man se om de utrikesfödda där är överkvalificerade?

– Ja, vi tittar på hur många som har eftergymnasial utbildning och i just de här kategorierna är det betydligt fler av de utrikesfödda som har en högre utbildning. Det kan bidra till att de har lägre dödlighet, men det kan också vara beteendefaktorer som skiljer.