Tidningen Kommunalarbetaren har vid två tillfällen undersökt hur många kommuner som infört språktest. Enligt tidningen är det fler kommuner som gjort det i förskolan idag än i slutet av 2022 när tidningen sist frågade. Det är också fler som svarat att frågan diskuteras.

Men för de flesta kommunerna är språktester i förskolan inte på radarn. Bara fyra procent anger att de infört testerna. Istället svarar flera kommuner att de väljer andra vägar. I Ydre kommun i södra Östergötland hade man en handfull personer som sökt jobb som vikarier i förskolan, men som inte kunde erbjudas det eftersom deras svenska inte var tillräckligt bra för att jobba i verksamheten.

Fick jobba – och lära sig svenska

– Men vi behövde fortfarande vikarier. Behovet är stort eftersom de vi har ofta slutar när de får fasta jobb, säger Petra Sand, chef för förskola och skola i kommunen till Dagens ETC.

Lösningen på problemet kom till genom ett samarbete mellan Sommenbygdens folkhögskola och kommunen, ett nybyggt lärcenter där tilltänkta vikarier får praktikplats på en förskola samtidigt som de lär sig svenska på folkhögskolan.

– Vi har knutit ihop en liten säck. För någon månad sedan fick vi informationen att projektet är avslutat och att det varit lyckat, säger Petra Sand.

Ministern motsätter sig

Språktest har varit i hetluften både när det gäller förskola och äldreomsorg. I Tidöavtalet nämns språkförskola, språkscreening på barnavårdscentraler och språkkrav på personer som jobbar inom äldreomsorgen.

Sverigedemokraterna har också lokalt drivit kravet på språktest för anställda i förskolan, skriver Kommunalarbetaren. Men skolministern Lotta Edholm (L) vill inte se något sådant krav.

”Det är bra att man ställer krav på att den pedagogiska personalen som anställs i förskolan ska ha goda kunskaper i svenska språket. Det kan finnas fördelar med ett språktest, men det riskerar att bidra till en hel del extra administration vid rekrytering” skriver hon i ett mejl till tidningen.

”Fyller ingen funktion”

Petra Sand i Ydre säger att kommunen övervägt språktester, men kommit fram till att det inte skulle fylla någon funktion.

– Vi kom fram till att vi ändå skulle behöva göra en insats för de som inte klarar testet. Så var det lika bra att erbjuda dem som sökt jobb hos oss men inte fått det på grund av språket en utbildning direkt, säger hon.

Hon tycker att samarbetet mellan folkhögskolan, barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen varit en vinst i sig. Men kanske är den största vinsten är att projektet fått ut människor i jobb.

– De som deltagit i projektet bor ju i vår kommun och har nu större chans att komma ut på arbetsmarknaden. Det är den största vinsten i detta skulle jag säga. Samtidigt som vi fått vikarier och samverkan på köpet. Vi ser inga negativa saker med den här insatsen över huvud taget. Det har kostat en slant, men med så bra resultat var det väl värt det.