Vid årsskiftet infördes nya regler för rutavdrag, som innebär att föräldrar med barn på gymnasiet får göra avdrag för läxhjälp. Exakt hur många som har gjort rut-avdrag för just läxhjälp finns inga uppgifter på – men totalt har rutavdragen i Göteborg ökat med 16 procent på ett år, och 40 procent på två år. Att läxhjälp står för en betydande del av den ökningen är de läxhjälpföretag som ETC Göteborg har pratat med övertygade om. 

– Det har märkts ett successivt ökat intresse sedan vi startade 2007, och särskilt det senaste halvåret. Tidigare har rut mest handlat om städhjälp, men nu ser människor att det här är ytterligare en tjänst man kan köpa, säger Kristian Hansson, marknadschef och en av grundarna till My Academy, som är det största läxhjälpsföretaget i Sverige. 

Företaget har ökat sin omsättning med 300 procent på tre år. Och den närmsta månaden planerar de att anställa 500 personer.

– Vi måste ligga i för att möta efterfrågan, säger Kristian Hansson.

Många kritiska röster

Även Alexander Shulman som driver företaget Privatundervisning AB, har märkt en ökad efterfrågan.

– Vi får fler och fler kunder hela tiden. Att det hänger ihop med rutavdraget är uppenbart tycker jag. Trots att det var tillåtet att göra avdrag för barn i lägre åldrar tidigare har fler fått upp ögonen för att man kan köpa läxhjälp nu. Vi har fått fler kunder i alla åldrar, säger han. 

Han menar att debatten som föregick beslutet om rutavdrag för läxhjälp därför till största del var positiv för läxhjälpsföretagen. Det trots att många kritiska röster hördes. Bland annat var tunga remissinstanser som både Skatteverket och Skolverket skeptiska. Även nationalekonomen och skolforskaren Jonas Vlachos gick ut och kritiserade förslaget. Han menar att avdrag för läxhjälp är samhällsekonomiskt olönsamt. Enligt hans beräkning kostar en timma vanlig skolundervisning cirka 60 kronor, medan en timma privatundervisning kostar staten minst 200 kronor. Mellan tre och fyra gånger så mycket som skoltimman, alltså. Dessutom tror han att skolan riskerar att bli mer ojämlik. Alla har inte råd att köpa läxhjälp, trots avdraget.

– Generellt för rutavdrag finns det ett tydligt mönster, ju högre inkomst desto mer rut-tjänster köper du. Jag har svårt att tro att det skulle vara annorlunda när det gäller läxhjälp. Att många inte har möjlighet att köpa läxhjälp gör ju att förutsättningarna för att lyckas i skolan blir olika, säger Jonas Vlachos.

Bred kundkrets

Undervisningsföretagen menar dock att deras kunder kommer från alla olika slags samhällsskikt.

– Vi har alla möjliga kunder, med olika bakgrunder och stor geografisk spridning i Göteborg, säger Kristian Hansson på My Academy. 

Också Richard Åvall, VD på Studybuddy, menar att kundkretsen är bred.

– Det är inte bara välbeställda som köper läxhjälp. Samtidigt förstår jag att det finns de som inte har råd. Men tack vare avdraget har fler möjlighet att köpa tjänsten, säger han. 

Men följer läxhjälpen samma mönster som andra ruttjänster är det tydligt att de med högre inkomster köper mer privatundervisning än de med låg: enligt statistik från SCB utnyttjar bara fyra procent av dem som tjänar under 200 000 kronor om året rutavdrag – mot 13 procent av dem som tjänar över 400 000. Allra vanligast är rut bland de med högst inkomst. I Göteborg gjorde 23 procent av alla med en årsinkomst på minst 800 000 kronor rut-avdrag 2011.