Omkring 70 000 sverigefinländare bor i Stockholms stad. Sedan 2010 är kommunen ett finskt förvaltningsområde vilket innebär att sverigefinländare har rätt till kontakt med myndigheter samt tillgång till förskola och äldreomsorg på finska.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Men efterföljs den rättigheten? Både ja och nej, menar Seija Sjöstedt, ordförande för Finska föreningen i Stockholm.
Till exempel fungerar systemet med finsktalande telefonister på stadens kontaktcenter väl. Dessutom finns nog med platser på Stockholms två finsktalande äldreboenden och svenska äldreboenden med tillgång till finsk personal. Man har också tagit beslut om ytterligare ett finskt äldreboende.
Problemet är bara att inte alla med behov av finsktalande personal söker sig till sådana äldreboenden, enligt Seija Sjöstedt. Och då får inte alla vård på önskat språk.
– Många, både biståndshandläggare på äldreförvaltningen och anhöriga, vet inte om att den äldre behöver finskspråkig personal. Kunskapen är låg vad gäller att äldre ofta tappar språket de har lärt sig som vuxna, alltså svenskan, vid demens.
– De anhöriga har inte heller alltid koll på vilka boenden som har finsktalande personal. Informationen måste bli bättre på den punkten, så att de hittar dit.
Inte tillräckligt många platser
Vad gäller förskolor har Stockholms stad fyra helt finsktalande. Dessutom har flera vanliga skolor finsktalande avdelningar eller pedagoger.
Men det är inte tillräckligt enligt Seija Sjöstedt. Finsktalande barn upptar 133 köplatser till skolor med finsk personal, varav de allra flesta till de fyra finska skolorna. Här ska nämnas att föräldrarna kan ställa sitt barn i kö till uppemot fem skolor samtidigt, så det är svårt att avgöra precis hur många barn som inte kommer in.
– Men vi vet att det inte finns nog platser till alla som önskar. Staden möter inte behovet, säger Seija Sjöstedt och fortsätter:
– Nog kan det hända att det till exempel ibland finns platser i den finska skolan i Kista. Men de som bor i Farsta kan inte sitta och åka så långt. Och även om föräldrarna gör det valet så skulle inte platserna räcka. Det som händer är att föräldrarna sätter barnen i den närmsta svenska skolan. Man har nämligen dålig koll på var de finsktalande pedagogerna finns, eller att möjligheten ens finns.
”Vi behöver en ny informationssatsning”
Stockholms stad informerar om sverigefinländarnas rättigheter på hemsidan på såväl finska som svenska, och finskspråkig personal finns inom alla stadsdelsförvaltningar. Men staden erkänner att det finns förbättringsområden, och berättar att man jobbar på saken.
– Det är de som framför allt måste efterhöra om äldres språkbehov och ha kunskap om rätten till omsorg och service på finska för att kunna lotsa vidare till en utförare av hemtjänst och äldreboende. Vi behöver en ny informationssatsning och håller nu på att anordna en utbildning för just biståndshandläggarna, säger Hanna Markkula, strateg på äldreförvaltningen i Stockholms stad och fortsätter:
– Där spelar biståndshandläggarna en nyckelroll.
Hanna Markkula kan inte garantera att alla äldre sverigefinländare får vård på finska.
– Jag kan garantera att alla har tillgång till de här utförarna, men sedan har vi också valfrihet inom äldreomsorgen. Men jag kan inte svära på att alla har fått informationen, det är utmaningen.
”Inte samma uppfattning”
Marianne Natéus är avdelningschef för förskoleavdelningen. Hon delar inte Finska föreningens bild av att Stockholms stad inte tillgodoser behovet av förskoleplatser på finska, och inte heller att informationen brister.
– Vi har nog inte samma uppfattning där. 133 barn i kö är i stor utsträckning en bruttosiffra. Förutom att ett och samma barn kan stå i kö till fem skolor på en och samma gång, kan det även handla om barn som ännu inte har fyllt ett år och därför inte har rätt till platsen. Omkring 50 barn kommer dessutom från andra kommuner, och man kan inte få en plats förrän man flyttar hit.
Kösystemet är luddigt – men kan ni då själva säkerställa att alla barn som har rätt till finsk förskola får det?
– Jag kan inte garantera att rätten efterföljs, eftersom ansvaret inte ligger på mig. Det är stadsdelarnas ansvar, och de inventerar utifrån kösiffor, behov och samtal med föräldrar. När dagens föräldrar inte är nöjda så brukar man få höra det, men stadsdelarna är inte nedringda av oroliga föräldrar som inte får en plats. Min uppfattning är att vi tillgodoser det behovet som finns.
Men nu har ju Finska föreningen uppfattningen att behovet inte möts.
– Ja, men vi har inte hört det från föräldrarna.
Sissela Nordling Blanco (Fi) är majoritetens ansvariga för frågor om mänskliga rättigheter. Hon ska ta kontakt med Finska föreningen för att ta del av deras bild.
– Vad jag känner till möter staden behoven. Men vi prioriterar mänskliga rättigheter högt och vill höra vad kritiken består i för att se om vi kan utveckla något ytterligare.
