Finanstopparnas inkomster fördubblade sedan krisen

Sveriges finanselit tycks inte ha märkt av några sämre tider det senaste decenniet. Medan resten av världen kämpat för att ta sig ur den ekonomiska kräftgången med minusränta och stagnerade löneökningar har pengarna strömmat in för riskkapitalister och banktoppar. Efter ett litet hack i kurvan strax efter finanskrisen 2008 har inkomsterna i finanssektorn mer än dubblerats de senaste tio åren.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

ETC:s granskning av de tjugofem mest välbetalda finanstopparna under perioden 2008–2016 visar att de ökat sina inkomster med hela 148 procent. Betydligt mer än genomsnittet i Sverige på 25 procent.

I genomsnitt tjänade finans­topparna strax över 130 miljoner kronor 2016, visar granskningen av deras samlade inkomster från tjänst och kapital. Totalt har de tjugofem svenskarna taxerat en inkomst på 14 miljarder kronor sedan 2008. Det lika mycket som halva Sveriges biståndsbudget.

Den stora inkomstökningen är ett led i att Sveriges finansiella sektor vuxit enormt de senaste tio åren. I förhållande till BNP är Sveriges finanssektor idag tredje störst i världen efter Storbritannien och Nederländerna.

Listan representeras främst av företagsledare inom bank- och investmentbolag.

Lundberg har tjänat mest

Allra mest har finansmannen Fredrik Lundberg tjänat som på egen hand dragit in 3,5 miljarder kronor sedan 2008. Även Robert Andreen, grundare av riskkapitalbolaget Nordic Capital, har håvat in över en miljard kronor genom sitt bolag efter finanskrisen. I fjol upptaxerades han tillsammans med flera andra riskkapitalister i Nordic Capital och EQT efter att skatteverket underkänt deras upplägg för att plocka ut vinstandelar.

För Robert Andreen blev det 110 miljoner kronor i skattepåslag. Förra året dömdes han att betala ytterligare 69 miljoner i en ny upptaxering, vilket han överklagade till förvaltningsrätten för två veckor sedan.

Utöver Robert Andreen kommer flera andra av personerna på listan från riskkapitalbolaget Nordic Capital. Bolaget har tillsammans med riskkapitalbolaget EQT högst snittlöner av alla större aktiebolag i hela Sverige som ligger på över 2 miljoner kronor. Flera delägare och partners tjänar emellertid mycket mer än så. Till exempel EQT-grundaren Conni Jonsson, som kunnat ta ut totalt en halv miljard i lön och kapital de senaste nio åren.

Med på topplistan finns även männen bakom skandalbanken HQ Bank, Mats Qviberg, Sven Hagströmer och Sten Dybeck. Banken stängdes ned 2010 av Finansinspektionen som ansåg att ledningen med Mats Qviberg i spetsen tagit alldeles för stora risker i verksamheten. Qviberg och andra i styrelsen åtalades också för grovt svindleri av Ekobrottsmyndigheten, men frikändes.

Trots att affären resulterade i Sveriges största bankkrasch har de tre grundarna inte lidit särskilt mycket ekonomiskt. Redan två år efter kraschen drog Mats Qviberg in fyra miljoner kronor i månaden i snitt och 2016 hade det ökat med ytterligare en miljon.

Att finanselitens inkomster skjutit i höjden betyder dock inte att staten fått in motsvarande ökning i skatt. Trots en närapå tredubbling av inkomsterna har den genomsnittliga skatten för de tjugofem topparna minskat. Från att ha betalat 33 procent i skatt 2008 till 31 procent i skatt 2016. Minskningen beror främst på att andelen kapitalinkomster ökat i förhållande till löneinkomster, men också på grund av att skatterna sänkts för hög­inkomsttagare de senaste tio åren.

Bland de tjugofem finans­topparna finns bara två kvinnor som placerar sig i botten på inkomstlistan. Det är miljardären Elisabeth Douglas, ägare i investmentbolaget Latour, och Annika Falkengren, tidigare vd på SEB. Falkengren är den som dragit in minst pengar i gänget de senaste nio åren – knappt 180 miljoner kronor.