– Det finns stora luckor. Flera satsningar är bra men man saknar utmaningen av det patriarkala tänkandet. Det gör att alltihop haltar. Kvinnor och barn är mest utsatta i krig och de får betala med sina kroppar, säger Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt initiativ.

Alla som Dagens ETC pratar med lyfter fram anhörighetsinvandringen som en viktig del av asylrätten för att hjälpa kvinnor och barn som lämnats kvar i kriget. Resan till Europa över medelhavet är farlig och dyr och då satsar familjerna på att skicka unga män först och främst. Tanken är sedan att resterande familjen ska kunna återförenas i landet där mannen fått asyl, men med regeringens senaste förslag så är den dörren stängd för många.

– Det rimmar inte så väl med den feministiska politiken. Vi är jätteoroade över det förslaget. Vi hör hur kvinnor utnyttjas sexuellt när de blir ensamma kvar för att försörja familjen, säger Josefine Karlsson, enhetschef policy och påverkan på hjälporganisationen Kvinna till kvinna.

”Drabbar kvinnor hårt”

Professorn Helle Rydström skrev i oktober förra året ett öppet brev till utrikesminister Margot Wallström där hon uppmanade henne och regeringen att fokusera på kvinnor och flickor i krisdrabbade områden.

– Det är otroligt problematiskt när man ser till vilka som blir kvar i krigszoner. Till 90 procent är det civilbefolkningen som drabbas av våldet. Vi ser också i vår forskning om katastrofområden att vid en systemkollaps ökar det sexuella våldet och kvinnor och barn blir utsatta för systematiska övergrepp. Man gör också illa kvinnor som hämndaktion. Att begränsa möjligheterna för de som blir kvar att komma hit drabbar kvinnor hårt, säger hon.

Vad borde Sverige göra?

– I en feministisk tankegång måste man tänka på de som är mest utsatta, sårbara och marginaliserade i en krigszon. Man måste tänka hur de ska hjälpas, både i ett första steg på plats och i ett andra som anhöriga. Det som forskningen visar det är sanitära förhållanden, skolor och medicin som behövs på plats samt säkerhet så att man inte blir drabbad av sexuella övergrepp.

”En blind fläck”

Det viktigaste som har fallit bort i den feministiska utrikespolitiken enligt Gudrun Schyman är en politik för att minska de väpnade konflikterna. Hon menar att vägen måste gå via en avmilitarisering för att göra det säkrare för kvinnor.

– Frågan om våldet är en blind fläck i den feministiska utrikespolitiken. Där finns mycket att göra om regeringen verkligen vill komma i takt med ambitionen att föra en feministisk politik. Man behöver inte sitta still alls utan kan förhålla sig aktivistiskt. Det är väldigt bra att man deklarerat sig som feministiska men det förpliktigar, då kan man inte samtidigt införa förändringar som går stick i stäv med feminismen.

Vad ska man göra då?

– Sveriges roll måste vara att avväpna konflikter, inte beväpna konflikter.

Fotnot: Dagens ETC har sökt ansvariga ministrar som hittills valt att inte kommentera kritiken.

Säkrare resvägar

Den främsta anledningen till att kvinnor blir kvar i konfliktområden är att det är svårt och farligt att ta sig ut. Med säkrare resvägar än en gummibåt över Medelhavet kan många räddas. Italien och Kanada har redan flugit flyktingar till sina respektive länder. Säkrare båtar under mottagande lands flagg har också lyfts som förslag i EU-parlamentet.

Asylansökningar på plats

Att skapa möjlighet för flyktingar och migranter att söka asyl på plats i det land de flyr från eller ett grannland är ett förslag som lyfts av flera politiker, både på EU-nivå och i Sverige. Varken Socialdemokraterna eller Moderaterna ställer sig bakom det förslaget.

Utveckla kvotflyktingsystemet

Att utöka antalet kvotflyktingar och införa humanitära visum som söks på EU-konsulat skulle innebära att Sverige både kan försäkra sig om att hjälpa de mest utsatta och flyga hit dem säkert. En kostsam lösning, men som lyfts fram av såväl Rädda Barnen och Feministiskt initiativ.

Sluta införa begränsningar i asylrätten

Just nu går Sverige i motsatt riktning och gör det svårare för människor att komma hit. Att begränsa anhörighetsinvandringen slår direkt mot kvinnor och barn som är kvar i krigsdrabbade områden.