– Jag känner i dagsläget till fem dödsfall runt om i Europa där privata pelletsanvändare dött i samband med kolmonoxidförgiftning. I Schweiz dog en gravid kvinna, säger Urban Svedberg.

Förråden borde besiktigas

I en vanlig villa med bulklastningförråd blåser leverantören in pelletsen med tryckluft. Då är det viktigt att förrådet är tätt och inte dammar. Lika viktigt är att utblåsningsröret inte täpps igen när pelletsen är på plats. I dåligt ventilerade utrymmen ackumuleras kolmonoxiden samtidigt som syret förbrukas.

– Det händer att villaägarna täpper till utblåsningsröret för att förhindra att fukt kommer in i förrådet eller för att inte grannens katt ska krypa in. Det ska man inte göra. Om skruven hänger sig och husägaren kryper in utan att ha ventilerat kan ägaren utsätta sig för livsfara, säger Urban Svedberg.

Ju större bulklastningförrådet är, desto större är risken att det ackumuleras farliga halter av kolmonoxid. Urban känner inte till något fall där pellets som hanterats i säckar lett till olyckor med gas. En omständighet är att det blir bättre ekonomi för villaägaren ju större förrådet är eftersom leverantören tar betalt för varje utkörningstillfälle. Bulklastningförråd som rymmer sju till åtta ton förekommer. Enligt Urban Svedberg borde leverantören besiktiga förrådet vid varje ny kund. Ofta är det hemmabyggen, husägaren har kastat ut oljepannan och byggt eget förråd för pelletsen.

Köp kolmonoxidvarnare

Urban påpekar att det går att beställa en varningsskylt hos av Pelletsindustrins Riksförbund. Men på den står det inget om faran med kolmonoxid. Urban rekommenderar att pelletsanvändare ska köpa en kolmonoxidvarnare för ett par hundralappar. Den fungerar ungefär som en brandvarnare och piper när halten av den farliga gasen blir för hög.

– Det allra viktigaste är att sörja för en god ventilation. Visserligen stiger riskerna ju större förrådet är men det är farliga miljöer även om du stänger in pelletsen i en kaffekopp. Samma processer sker i det lilla, säger Urban Svedberg.

Elizabeth Valencia –Reyes deltar i ett treårigt EU-finansierat forskningsprojekt vars mål är att bättre förstå vad i tillverkningsprocessen som gör att pellets avger så höga halter kolmonoxid och att föreslå lösningar på problemet. ”The safe pellets project” är ett samarbete mellan Sverige, Tyskland, Danmark, Österike och Belgien. Elizabeth som forskar på Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå är överraskad över hur lite svenska pelletsanvändare vet om farorna med förvaringen.

– Det absolut viktigaste är att sörja för god ventilation och att frånluften från förrådet måste gå till utsidan av huset. Den får absolut läcka in någon annanstans i bostadsdelen av huset. Folk vet pellets är ett biobränsle, men som vilket bränsle som helst måste pellets handhas på rätt sätt, säger Elizabeth Valencia-Reyes.

Allt trä avger gaser.

Urban Svedberg kan inte nog poängtera hur viktigt det är med god ventilation. Pellets avger förutom kolmonoxid andra gaser som inte luktfria. En grupp av dessa är aldehyder och Urban tycker inte om doften, men han påpekar också att andra har förklarat för honom att de gillar lukten. Han säger att känner man doft från pelletsen i andra delar av huset än i pelletsförrådet är det ett tecken på att ventilationen inte är bra.

– Det spelar ingen roll om det är pellets, briketter, flis eller annan form av trä som förvaras. Allt trä innehåller fettsyror och dessa oxideras med tiden. Vid tillverkning av pellets och briketter maler man ner trä till sågspån och torkar bort vattnet. Ju mindre partiklar träet består av, desto större blir ytan som kan oxideras och avge gaser. Men det är ingen fara så länge man sörjer för god ventilation, säger Urban Svedberg.

ETC-Bergslagen har sökt Hällefors ekobriketter för att få en intervju, men Kennet Pettersson från företaget hälsar de inte har några kommentarer till uppgifterna om riskerna med att använda pellets eller briketter.