Men trots lagskärpningen är det fortfarande få kontakt­förbud som förenas med ­fotboja. Av 1 148 beslut om kontakt­förbud hittills i år har bara fyra krav på fotboja, enligt statistik från Åklagarmyndigheten.

Susanne Gosenius, Brotts­offer- och personsäkerhets­samordnare hos polisen i ­Region syd, tycker att det är för lite. 

– Vi borde kunna använda utvidgat och särskilt utvidgat besöksförbud med boja i ­mycket större omfattning än vad vi gör. Anledningen att det inte används är dels att polisen brister i att informera om att den här möjligheten finns, så då söker ju inte skyddspersonen. Sedan är åklagare väldigt försiktiga i sina beslut. De borde kunna bli mer generösa tycker jag, säger hon.

”Avstängda från omvärlden”

Även om fotbojan inte är en garanti för att den som hotat inte ska söka upp den som hotas så är den ett bra alternativ, säger hon.

– Jag jobbar med ett placera kvinnor på skyddade boenden och jag ser vad det innebär. En dom i tingsrätten som ska upp i hovrätten för överklagan kan ta åtta månader. Då har vi kvinnor och barn som sitter gömda i skyddande boenden helt avstängda från omvärlden för att de inte kan jobba och barnen kan inte gå i skolan. Det är en enorm inskränkning. Istället kan vi sätta en boja på hot­aktören, säger hon.

Justitieminister Morgan Johansson (S) säger i en skriftlig kommentar till Dagens ETC att det är för tidigt att säga om den nya lagen är tillräckligt ­effektiv. En särskild utredare har fått i uppdrag att göra just en sådan översyn. Uppdraget ska ­redovisas senast den 7 augusti 2023. 

– Inriktningen är så klart att fler kontaktförbud ska meddelas än vad det gör i dag, säger ministern.

Susanne Gosenius på polisen är dock inte förvånad över att den nya lagen har fått så liten effekt. Ett skäl är att åklagaren alltid måste ta hänsyn till förbudspersonens integritet.

– När man beslutar om kontaktförbud ska åklagaren göra en proportionalitetsbedömning och då måste man ta hänsyn till vilken inskränkning det här innebär för hotaktören och sätta det i proportion till risken för våld, säger hon.

Frihetsberövar hellre

Men enligt Eva-Marie Persson, överåklagare vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum, finns det en annan förklaring till varför fotboja används så sällan. Hon säger att åklagare hellre frihetsberövar den misstänkte än ger fotboja i allvarliga lägen.

– Utan att ha studerat ärendena är jag ganska säker på att när man kommer i ett läge där det är allvarligare redan från början, då har åklagaren andra verktyg i sin låda som man hellre använder. Kontaktförbud i all ära, men det hindrar inte den som verkligen vill en annan person illa. Då tror jag att ­förstahandsvalet för en åklagare är att frihetsberöva istället, säger hon.

Hon säger att det är bra att åklagare nu har fått ytterligare ett verktyg, men att man inte ska stirra sig blind på att bara ett fåtal har fått boja hittills i år.

– Utifrån ett brottsofferperspektiv tror jag inte att det är någon förlust, under förutsättning att åklagare använder andra verktyg när det så behövs. Sedan måste vi följa utvecklingen, säger hon.

Susanne Gosenius tycker inte att det resonemanget håller.

– Det argumentet har jag hört från många åklagare. Men det är ju inte så att åtgärderna ska stå i konkurrens med varandra. Man kan meddela ett kontaktförbud ändå, en person som är frihetsberövad kan ju släppas snabbt, säger hon.