– Det är få personer med manlig könstillhörighet som söker vård hos oss som våldtäktsoffer, däremot händer det att män kommer till mig i min roll som sexolog och berättar om situationer som de upplevt som jobbiga. Till exempel att deras första sexuella upplevelse under tidig tonår var med en kompis mamma och att de senare i livet har definierat det som ett övergrepp, säger Karl Norwald.

En vanlig uppfattning är att män inte kan våldtas, åtminstone inte av kvinnor, menar Karl Norwald. 

– Har de en sexuell upplevelse ska de vara tacksamma för den, det är en vanlig uppfattning om mäns sexualitet. Som att sex alltid är okej för en man, säger Karl Norwald. 

Mansnorm ger skev sexualitet

Enligt Karl Norwald ligger en stor del av missuppfattningarna om mäns sexualitet i den rådande mansnormen i samhället:

– Många förstår inte själva att de utsatts för en våldtäkt, eller så tonar de ner allvaret i situationen. Skuld och skamkänslor är lika vanligt bland män som kvinnor efter att de utsatts för sexuella övergrepp, berättar han.

Skuld- och skamkänslor är en av de vanligaste anledningarna till att man låter bli att anmäla en våldtäkt, enligt Lotti Helström, överläkare på våldtäktsmottagningen.

– Den naturliga reaktionen på en oro är alltid att ifrågasätta ”var det verkligen en våldtäkt jag var med om?”, vi utgår alltid från det normala, säger Lotti Helström.

Mental hälsa i fokus

På våldtäktsmottagningen arbetar man i första hand med att värna om personens mentala hälsa.

– När en person kommer till oss möts hen av en sjuksköterska som hälsar välkommen och sätter sig ner med personen för ett första inledande samtal. Då börjar spårsäkringen nästan direkt, säger Lotti Helström, genom att man fyller i ett formulär och att man tar tillvara på sådant, till exempel skador som behöver dokumenteras. Därefter får patienten träffa en läkare som gör en undersökningen där man säkrar ytterligare spår som exempelvis sperma.

Bygger på frivillighet

All vård är frivillig på våldtäktsmottagningen, att anmäla en våldtäkt eller att undersökas är frivilligt. 

– Syftet med vår vård är att ha hand om den vårdsökande och vi tvingar aldrig på personen vår åsikt utan det är upp till var och en hur man vill göra, säger Lotti Helström.

Sämre förtroende för vården

Lotti Helström tror att mottagningen kommer att besökas av i genomsnitt 25-40 personer med en annan könsidentitet än kvinna, per år i jämförelse med 600 kvinnor. En av anledningarna är den misstro för vården och myndigheter som är utbred bland transpersoner idag.

– Studier visar att transpersoner generellt har sämre förtroende för vården än andra och det hoppas vi naturligtvis att vi kan ändra på, säger Lotti Helström.

Enligt Emelie Mire Åsell, sammankallande i RFSL:s transpolitiska arbetsgrupp, beror det dåliga förtroendet främst på på saker.

– Det finns en generell misstro mot myndigheter bland HBTQ-personer som upplever att de diskrimineras eller inte tas på allvar, säger Emelie Mire Åsell.

– Ta ett exempel där en ung tjej går till ungdomsmottagningen för att få skydd, i de flesta fall kommer hon att erbjudas p-piller vilket är helt verkningslöst om hon är homosexuell. Det finns en generell oförståelse i samhället idag, fortsätter Emelie Mire Åsell. 

– Den andra anledningen är vårdpersonalen blir en slags gatekeeper för transpersoner som söker vård för sin transexualitet. Om man har rätt till vård eller inte bestäms av vårdgivaren och får man i det en negativ upplevelse drar man sig för att söka vård för sina problem, berättar Emelie Mire Åsell.  

Vanliga myter om våldtäkt

Det är bara att slå tillbaka eller påkalla uppmärksamhet.

FALSKT. Personer som blir våldtagna springer oftast inte runt och skriker. Den så kallade frysningseffekten, en fysisk förlamningsreaktion drabbar de flesta. Det är på grund av frysningseffekten så få offer faktiskt gör motstånd.

En våldtäkt sker på stan av någon man inte känner. 

FALSKT. Den vanligaste formen av våldtäkt i polisanmälningarna gällande kvinnor är där gärningsmannen är en närstående. 

Man kan se i underlivet om en person har utsatts för våldtäkt.

FEL. Det man oftast ser i form av skador i samband med en våldtäkt är skador på kroppen. Man kan inte se om sex har varit frivilligt eller inte.

Våldtäkt är samlag mot någons vilja.

FEL. Våldtäkt är även då offret inte kan säga ifrån.

Hen kan inte ha sex för hen har blivit våldtagen.

FEL. Alla reagerar olika på en våldtäkt. Hur man hanterar det trauma en våldtäkt innebär är individuellt och det finns inga gemensamma beteenden hos våldtäktsoffer. 

Man kan se om en kvinna är oskuld med hjälp av en undersökning.

FEL. Oskuldsbegreppet snedvrider bilden av sex och våldtäkt eftersom den förutsätter att det alltid handlar om penetration. Man kan heller aldrig säga att en kvinnas underliv har penetrerats eller inte, däremot finns det kvinnor/flickor med så smala slidöppningar att en läkare kan konstatera att penetration inte är – eller tidigare har varit möjlig.

Våldtäkt handlar om sex.

FEL. Våldtäkt handlar om makt. För förövaren är våldtäkten ett överfall där könet används som vapen.

Våldtäktsdroger är ett stort problem.

FALSKT. Det finns inga bevisade fall där offret ska ha blivit drogad och sedan våldtagen. Däremot är det oftast alkohol inblandat när man har minnesluckor i samband med en våldtäkt.

Kvinnor kan inte våldta.

FEL. En stor majoritet av förövarna i våldtäktsfall är män men även kvinnliga förövare förekommer.

Källa: Karl Norwald och Lotti Helström, våldtäktsmottagningen på Södersjukhuset