Bland annat ska brott som begås i närområdet kunna ligga till grund för en vräkning. Föräldrar till barn som begår brott ska utökas, och hyresvärdar ska ges större rätt att gå in i lägenheterna för att kontrollera vad de används till. 

Roger Höög, förbundsjurist på Hyresgästföreningen, är skeptisk. Han tror inte att fastighetsägare är rätt aktör att agera på gängkriminalitet - det har vi polis och socialtjänst till, påpekar han. 

– Kriminaliteten i samhället kommer ju inte att minska för att kriminella vräks – då rör de sig bara runt i våra samhällen som bostadslösa.

Vad vill vi? 

Det håller Maj Pettersson med om. Hon är kunskapsområdesansvarig på Fryshusets sociala verksamheter, som bland annat arbetar med avhopparverksamheter och förebyggande arbete gentemot kriminalitet. Maj Pettersson tror att utredningsförslagen riskerar att bli direkt kontraproduktiva. 

 – Efter att man blir vräkt och hamnar utanför bostadsmarknaden blir det jättesvårt att etablera sig på nytt. Det riskerar att fördjupa en kriminell livsstil snarare än motverka den, säger hon. 

Framför allt anser hon att utredningen saknar ett helhetsperspektiv.

– Om en person blir vräkt – vems problem blir det då? Vad ska ske med den här individen? Vem är ansvarig? Och vad är det vi tänker ska ske, som gör att personen slutar vara kriminell? För det är väl det vi vill – eller är det något annat vi vill? 

Riskfaktor för barn

Utredningen har framför allt tittat på det som Polismyndigheten kallar utsatta områden – områden som karaktäriseras av låg socioekonomisk status, där kriminella har en inverkan på lokalsamhället. Lars Matton är chefsjurist på bransch- och intresseorganisationen Sveriges allmännytta, och har suttit med i utredningen som expert. Han säger att de utsatta områdena behöver bli tryggare, inte bara för hyresgästerna, utan också för fastighetsbolagens personal.

– Det förekommer både våld och hotelser mot fastighetsskötare och andra som är ute i området. Det händer också att man kommer ner till kontoret och hotar. 

Utredningen föreslår också att föräldrar till barn som begår grova brott i eller i närheten av lägenheten ska kunna bli av med sina hyreskontrakt, om de underlåter att söka hjälp hos myndigheterna. Det är ett av de mer kontroversiella förslagen, medger Lars Matton, och Roger Höög på Hyresgästföreningen tror att det riskerar att skapa stor otrygghet hos många om det blir verklighet.

– Ta en fembarnsfamilj där ett av barnen begår ett brott, men där de andra barnen inte gör det. Då drabbas helt enkelt oskyldiga om familjen vräks. 

Även det är en analys som Maj Pettersson delar. 

– Det blir en jätteriskfaktor för de andra syskonen, som gör att även de riskerar att hamna i destruktiva miljöer. 

Tryggt för majoriteten

Lars Matton ser att det kan finnas sådana risker – men tycker ändå att det är viktigare att förbättra tryggheten för den majoritet av hyresgäster som sköter sig. 

– Det blir säkert enskilda som kommer i kläm, som inte är skyldiga till någonting. Så det blir ju en intresseavvägning som är grannlaga för hyresnämnder och domstolar. Man har ju fortfarande starkt besittningsskydd, och så får man väga det mot flertalets önskemål om trygghet. 

Men att förslagen skulle vara i majoritetens intresse håller inte Roger Höög med om. Tvärtom tror att han att lagändringar i linje med utredarnas förslag skulle försämra tryggheten för alla Sveriges hyresgäster. Förutom de barn som kan komma att drabbas utan att egentligen ha begått några brott, kan de utökade möjligheterna till avhysning komma att användas godtyckligt av vissa hyresvärdar, säger han. 

Utredningen föreslår nämligen att fastighetsägarna ska ha rätt att gå in i lägenheter för att kunna kontrollera att de inte används för brottslighet, eller hyrs ut svart i andra hand.

– Vi ser en hel del oseriösa fastighetsägare som skulle kunna kränka integriteten för enskilda hyresgäster och hela hyresgästkollektivet, säger Roger Höög. 

"Inte diskuterat närmare"

Med i utredningen finns också förslag på att utvidga möjligheten att avhysa en hyresgäst för att hen säljer sexuella tjänster i hyresrätten. Den möjligheten finns redan idag, och förslaget innebär att det ska kunna ske i fler situationer. Är det hyresgästen som på egen hand säljer sexuella tjänster, begår hen visserligen inget brott själv. Däremot låter hen medvetet andra begå brott i lägenheten, framhäver Lars Matton.

Den svenska sexköpslagstiftningen är ämnad att hjälpa snarare än kriminalisera människor som säljer sexuella tjänster. Hur går det ihop med rätten att vräka prostituerade hyresgäster? Riskerar man inte att straffa någon som är i en utsatt situation?

– Det är väl inte otänkbart att det kan ses som hårdare för någon som har sådana problem, säger Lars Matton.

Risken nämns i utredningen, med kommentaren att den utgör den starkaste invändningen mot förslaget: "Det som framför allt talar emot att skärpa bestämmelsen om förverkande på grund av sexuella förbindelser mot ersättning är att det kan försvåra för utsatta personer i vissa situationer." Men det följs inte upp. 

Tycker du att det är värt det att vissa så att säga får ta den smällen?

– Det har jag ingen uppfattning om. Den frågan har vi inte diskuterat närmare – men den får ju gå genom remissinstanserna, säger Lars Matton. 

Regeringen ser positivt på förslagen, och justitieminister Gunnar Strömmer (M) kallar dem "viktiga" och "balanserade". Efter att de har gått på remiss avser regeringen att ”skyndsamt” arbeta för att förverkliga dem.