Över en vecka har gått sedan Mikael, 39, sköts ihjäl i Skärholmen och ännu är den som höll i vapnet på fri fot. Vem han är och vad som fick just honom att höja vapnet och skjuta Mikael i huvudet finns det idag inget säkert svar på. 

Men enligt de experter som Dagens ETC pratat med finns det gemensamma nämnare för de unga män i gängmiljö som väljer att ta till dödligt våld. 

Hör empatibrist i förhören

Gunnar Appelgren, kriminalkommissarie vid Södertäljepolisen och expert på gängkriminalitet, svarar snabbt och utan att tveka.

Du har en lättkränkthet, brist på impulskontroll, och dessutom finns det ingen som helst empati. 

– Alla som väljer kriminalitet väljer inte att mörda. Du har en lättkränkthet, brist på impulskontroll, och dessutom finns det ingen som helst empati. Det visar sig i våra förundersökningar, vi hör det när vi förhör folk och i telefonavlyssningar, säger han.

Forskaren Marie Torstensson Levander vid Malmö universitet har visat att unga som har lägre moraluppfattning, dålig impulskontroll och som växer upp i kriminella miljöer löper större risk att själva bli kriminella. Gunnar Appelgren säger att de som begår det dödliga våldet är spetsen på den gruppen.

Det handlar om personer som dödar med resonemanget ”jag ser hellre någon annans mamma gråta, än min mamma”, ”de står i vägen för mig” eller ”jag har rätt”, berättar Gunnar Appelgren.

– Det hör ihop. Det förklarar varför man mördar en pappa som är på väg till badet med sin son. Det förklarar att man mördar en mamma som har en bebis i sin famn, det förklarar att man inte bryr sig man man mördar en tolvårig flicka vid en bensinstation, säger Gunnar Appelgren.

”Befinner sig i en bubbla”

Även Camila Salazar, kriminolog och kunskapsområdeschef på Fryshuset, pratar om lättkränkthet.

– Det kan vara en situation där man anser att man har blivit kränkt eller ifrågasatt, som gör att man vill visa att ingen sätter sig på mig. Speciellt inför andra, säger hon.

Även om tillgången på vapen är stor är det inte så vanligt att de bärs på offentlig plats, med tanke på att straffen för vapenbrott numera är hårda, säger hon. Hon tror att den som sköt kan ha befunnit sig i en stressad situation som i sig påverkade händelseförloppet.

– Det finns massa faktorer i den bubblan de befinner sig i som gör att all störning kan göra att det blir en väldigt snabb eskalering på situationen, säger hon.

Delar in i tre grupper

Jonathan Eliasson är psykolog och är sedan fyra år tillbaka institutionschef på sis-hemmet Klarälvsgården i Forshaga, som har unga gängkriminella som målgrupp. Han säger att han har träffat flertalet ungdomar som varit och är i de kriminella gängen, som utförare eller beställare av dödligt våld.

Han delar in ungdomar som begår dödligt våld i tre grupper. Den första är en liten grupp där psykiatrisk belastning är den främst orsaken till dådet. De fallen beskrivs ofta som vansinnesdåd och gärningspersonen hamnar inom psykiatrin.

Nästa grupp är ungdomar med funktionsnedsättningar som har svårt att bygga sociala kontakter och etablera sig i kompisgäng eller idrottsföreningar. 

– Förutom sociala svårigheter har de ofta svårt med impulshantering och koncentrationsförmåga. De har också ofta en begåvning som ligger lägre, vilket gör att de har svårare att förstå konsekvenserna av sitt handlande och att ta andras perspektiv, säger Jonathan Eliasson.

Den tredje gruppen kallas i forskningen ”callous” och ”unemotional”, vilket innefattar känslokyla med bristande empati och skuldkänslor. Socialt kompetenta men samtidigt slipade och antisociala personer. Jonathan Eliasson säger att de ofta ligger inom normalspannet eller högre när det gäller begåvning men samtidigt vill ha direkt behovstillfredsställelse, vilket drar dem mot den kriminella miljön.

Jag har träffat många som är ganska begåvade och skulle klara skolan väldigt bra. 

– Jag har träffat många som är ganska begåvade och skulle klara skolan väldigt bra. Men det skulle kräva lång tid. Då tänker de ”nej, nej, nej, varför ska jag gå högstadiet, gymnasiet och sedan universitetet och sedan få ett bra jobb – när jag kan etablera mig i den här världen och börja tjäna pengar i dag, få ett namn idag”, säger han.

– Det är också en grupp som är grandios och lättkränkt. Många av de brott man ser i dag är olika hämndaktioner. Det krävs ganska lite för att det ska urarta till väldigt grov våldsanvändning, säger han.

Inte alltid lång väg

För de flesta som en dag står med ett vapen i handen och skjuter mot en annan människa har vägen dit varit lång. Jonathan Eliasson säger att samhället ofta har fångat upp dem i tidig ålder med orosanmälningar, insatser i skolan och mot familjen. Men inte alltid.

– Det vi har sett nu är också att personer kan ha en väldigt kort sträcka in. Min upplevelse är att för några år sedan var de som begick dödligt skjutvåld lite äldre och tillhörde gruppen som är känslokyliga, slipade personer som stod högt i rang i gängen. Nu kan du komma in som väldigt ung och inte ha gjort så mycket brottsligt, och få ett vapen i din hand, säger han.

Camila Salazar på Fryshuset upplever samma sak.

– Det kan gå väldigt fort. Om gängen använder sig av yngre personer för att begå de grövsta brotten för att de får lägre straff, blir processen mycket snabbare än den var tidigare. Tidigare var det kanske de som var mer erfarna, med ett större lugn som hade vapen, säger hon.

Men vad behöver göras för att hindra unga män att dras in i kriminalitet?

Camila Salazar tycker att vi pratar för lite om hur dåligt unga killar mår.

– Vi behöver ha ögonen på unga killars psykiska mående, inte bara efter att de begått brott. Vi är bättre på att se tjejers dåliga mående, säger hon.

Hon säger också att samhället måste bli bättre på att erbjuda personer som ingått i kriminella miljöer en väg ut.

– Oavsett hur små saker de gjort finns det ingen väg tillbaka. Vi behöver inte bara ställa krav på dem. Vad erbjuder vi dem när de väl beslutat sig för att ändra sina liv? Det kan inte vara vara några få aktörer som jobb till exempel. Vi behöver ha system och struktur för att ta ansvar. Om de har avtjänat sitt straff behöver vi vara mycket bättre på utslussning, säger hon.

”Groomar unga killar” 

De tre experterna lyfter alla vikten av tidiga förebyggande insatser – i skolan, förskolan, psykiatrin och socialtjänsten. Jonathan Eliasson säger även att samhället behöver kunna gå in och splittra konstellationer för att bryta negativa spiraler. 

– Som enskilda personer har de inte samma kraft. Vi behöver också få bort de äldre kriminella som står i våra förorter och groomar unga killar på glid. De står där och erbjuder skydd, man får en uppgift och blir ett namn. Dem behöver vi stoppa för att förhindra nyrekryteringen till gängen, säger han.