Att vara så ung när man låses in kommer med särskilda risker, säger Shakila Farahmand, psykolog på anstalten Skogome. Ungdomars hjärnor utvecklas fortfarande och är därför särskilt känsliga för stress och negativa miljöer. Det gör i sin tur att de löper högre risk att utveckla psykisk ohälsa.

– Man har sett högre grad av ångest, depression och PTSD exempelvis. Men det kan också störa deras sociala och emotionella utveckling, så att de får svårare att skapa sunda relationer och fatta ansvarsfulla beslut i framtiden. 

Det finns också en risk att fängelsestraffet får ungdomen att utveckla en kriminell identitet, säger hon. 

– Fängelsestraff kommer med en stigmatisering. Det kan påverka ungdomens självbild negativt och få hen att identifiera sig med andra kriminella. 

Kris-ordförande: ”Ändrat inställning”

Det var i oktober förra året som den då 16-åriga pojken sköt ihjäl tre personer och försökte mörda ytterligare en. Han döms nu för mord, mordförsök och grovt vapenbrott. Den då 15-åriga pojken döms för anstiftan till mord och mordförsök, men också grovt vapenbrott samt medhjälp och försök till mordbrand.

Med ungdomar som begår så pass grova brott och kriminella nätverk som utnyttjar straffrabatter är det nödvändigt att straffen blir hårdare. Det anser Sara Woldu, verksamhetsansvarig och ordförande för föreningen Kris (Kriminellas revansch i samhället) i Stockholm.

– Tidigare har jag alltid varit emot att ungdomar ska få långa fängelsestraff och varit för straffrabatt, men på grund av hur samhällsklimatet har utvecklats har jag ändrat inställning i den frågan.

Förutsatt att ungdomen får rehabiliterande insatser – som skola, terapi och drogavvänjning – finns det förutom risker också möjliga positiva effekter för vissa ungdomar att låsas in, säger Shakila Farahmand.

– Det kan ge ungdomen rutiner, strukturer – och begränsningar, vilket många tonåringar behöver. Det kan skapa en känsla av stabilitet, vilket ofta har saknats i den naturliga miljön. Och så kan det bli ett avbrott från negativt inflytande och en möjlighet till självreflektion och insikt. 

Efterlyser mer rehabilitering

Men som det är idag saknas det tillräckligt med rehabiliterande insatser i svenska fängelser, säger Sara Woldu, och exemplifierar med tolvstegsprogrammet som lades ner 2021. 

Det hjälper inte att bara låsa in någon, absolut inte. Det handlar om vad man gör av tiden.  

– Det hjälper inte att bara låsa in någon, absolut inte. Det handlar om vad man gör av tiden.  

Traumabearbetning och insatser för utslussning i samhället är nödvändiga komponenter för att ett fängelsestraff ska vara konstruktivt, säger hon. Helst skulle hon se att dömda ungdomar kunde få en villkorad straffrabatt, i utbyte mot att de genomgår rehabiliteringsprogram som traumabehandling eller missbruksvård. 

Placeras med vuxna

I väntan på ungdomsfängelserna, som regeringen har beställt till senast sommaren 2026, kommer de nu dömda ungdomarna att sitta tillsammans med kriminella vuxna. Sara Woldu påpekar att grovt kriminella ungdomar ofta har ett stort våldskapital, kombinerat med ett sämre konsekvenstänk.

Jag träffar äldre på anstalterna som berättar att de blir livrädda när de ser en 15-åring på en sparkcykel. 

– Jag träffar äldre på anstalterna som berättar att de blir livrädda när de ser en 15-åring på en sparkcykel. 

Men Shakila Farahmand tror ändå att åldern kan vara till ungdomarnas nackdel. 

– Vistas de i miljöer med vuxna som har våldskapital så är de fortfarande i underläge.