När rösterna räknats i Rumäniens presidentval 2024 möttes medborgarna av en chock: den högerextrema, och hittills helt okända kandidaten Călin Georgescu hade vunnit. En månad senare kom nästa chock när Rumäniens högsta domstol ogiltigförklarade valet.

Călin Georgescus kampanj var inte som alla andras. Säkerhetstjänsten hade kartlagt omfattande påverkanskampanjer på sociala medier, olaglig finansiering på Tiktok och cyberattacker från främmande makt. En aktör, med intresse att se landet splittras, hade sträckt ut en hjälpande hand till den ultranationalistiska kandidaten. Vilken aktör det var är inte svår att gissa. 

Călin Georgescus seger är ett av de tydligaste fallen av utländsk inblandning i europeiska val. 

När sedan Moldavien gick till val året därpå fortsatte påverkanskampanjerna. I Moldavien uppskattas Ryssland ha lagt en desinformationsbudget motsvarande en procent av Moldaviens BNP, enligt president Maia Sandu.

Men incidenterna är inte begränsade till öst. De senaste valen i Polen såväl som i Frankrike och Tyskland drabbades alla av otillbörliga försök att påverka väljare. 

Dessa val är något som Jerker Sundstrand, projektledare på Myndigheten för psykologiskt försvar, har studerat. Myndighetens mål är att skydda det svenska valet i september mot utländsk informationspåverkan.

En stor verktygslåda

Påverkanskampanjer är inget nytt, men sedan Rysslands invasion av Ukraina har verksamheten ökat. Och det är just Ryssland som är det främsta hotet, menar Jerker Sundstrand.

– Ryssland är den dominerande aktören. De har en stor verktygslåda när det handlar om att påverka andra länder med information. Sedan kriget mot Ukraina har de byggt upp en annan typ av struktur, säger han till Dagens ETC.

Enligt Jerker Sundstrand har utländsk valpåverkan främst två syften. Det ena är att undergräva förtroendet för valets genomförande genom att sprida desinformation om rösträkning, valsedlar eller vallokaler. Ofta via AI-genererade videor, botnätverk eller cyberattacker. Det andra är att påverka opinionen direkt, till exempel genom falska nyhetswebbplatser eller läckta uppgifter från cyberangrepp.

Ofta fokuserar aktörer på att förstärka redan känsliga ämnen, däribland klimat och migration. För Ryssland är det främsta målet att minska stödet till Ukraina. 

Förgifta AI

Opinionspåverkan kan ske genom olika format. En metod kallar Jerker Sundstrand för ”koordinerat inautentiskt beteende”. 

– Det kan vara bottar som är inne i kommentarsfält och försöker få det att verka som att det finns ett större stöd för vissa frågor eller att det finns fler som är upprörda än vad som faktiskt är fallet. Det kan också handla om falska nyhetsplatser.  

Det franska och tyska valet drabbades båda av ”Operation Doppelgänger”. En Kreml-backad kampanj där falska kopior av hemsidor skapades. Däribland stora medier som Der Spiegel, Le Parisien och The Guardian. Där blandades riktiga kopierade artiklar med pro-ryska påhittade uppgifter. 

James Pamment, forskare vid Lunds universitets institut för psykologiskt försvar, har forskat om Operation Doppelgänger. Han menar att aktörerna blir allt mer innovativa och att fler möjligheter öppnar sig. AI gör det bland annat möjligt att skala upp kampanjer.

– Mycket av informationspåverkan ser idag ut mer eller mindre som spam. Det finns mycket mer volym nu. Men det är inte jättebra innehåll. Man blir inte övertygad av allt man ser, säger James Pamment till Dagens ETC.

Själva AI:n i sig kan också bli en arena för desinformation. James Pamment nämner att Ryssland har försökt ”förgifta” stora språkmodeller, det vill säga AI-tjänster likt Chat-GPT eller Grok, så att de återupprepar desinformation. Taktiken är att få in sin egna material i informationsunderlaget som AI-modellerna tränas på.

Nollsummespel

Men inte alla kampanjer från Ryssland har ett specifikt syfte, poängterar Jerker Sundstrand på Myndigheten för psykologiskt försvar.

– För Ryssland är det ett nollsummespel. Om Sverige blir svagare och mer polariserat, och om förtroendet för medier, institutioner och medmänniskor minskar, så ser man det som en framgång. 

Sveriges säkerhetspolitik kan förändra på en dag.

Ett högt tonläge och en polariserad debatt gör det enklare för utländska aktörer att påverka ett land. Här har politikerna ett visst ansvar, menar Jerker Sundstrand. James Pamment håller med:

– Man vill gärna att politikerna ska vara tydliga, ärliga och trovärdiga i allt de säger. Så att de inte själva blir en del av problemet.

Svårt med svenska

Även om aktörer som Ryssland kan komma att försöka påverka Sverige, är risken lägre än i andra delar av Europa. Norden är motståndskraftigt tack vare högt förtroende till media och institutioner, källkritisk inställning bland väljarna och robusta valsystem. Inte heller det norska valet i september 2025 var utsatt för någon större kampanj.

– Svenska är också ett litet språk. Det är inte helt lätt att kommunicera på om man sitter i Moskva, inte ens med AI-översättare. Både språkligt och kulturellt. Ryssland har bättre förståelse för Ukraina, Polen och till och med Tyskland, säger James Pamment

Dessutom har Sverige inte samma strategiska vikt inom EU eller Nato som exempelvis Tyskland eller Polen, hävdar James Pamment. Stödet för Ukraina är också fortsatt på höga nivåer i Sverige. Därför minskar intresset för vår region.

– Det finns inget som tyder på att de skulle fokusera extra på just Sverige under valåret. Däremot så vet vi att det kan eskalera när som helst. Framförallt på grund av Ukraina. Vi har ett väldigt instabil geopolitisk läge just nu och det är nog den största risken. Sveriges säkerhetspolitik kan förändra på en dag just nu, avslutar James Pamment.