Inrikes.

2020-08-19 13:20
Bild: Gorm Kallestad/NTB
Puffetikett
Dagens ETC

Experter: Besparingar bakom coviddöd bland äldre

De senaste åren har besparingar inom äldreomsorgen varit återkommande. Det har bidragit till att coronapandemin drabbat äldre hårt, menar Socialstyrelsens tidigare generaldirektör Lars-Erik Holm.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Bara i år uppgår sparkraven på kommunernas äldreomsorg till ungefär två miljarder kronor, enligt Åsa Plesner, utredare på tankesmedjan Balans och författare till rapporten Budget i balans, där äldreomsorgens ekonomi och arbetsmiljö granskas.

– Och det är inget exceptionellt år. Ungefär så har det sett ut under ganska lång tid, säger hon.

Ett sätt att dra ner på kostnaderna har varit att genom att förändra Socialstyrelsens föreskrifter om bemanning. När nya föreskrifter infördes 2012 ställdes krav på att alla som beviljats äldreomsorg skulle få sina individuella behov utredda, och insatser skulle ges efter det. Enligt Sveriges radio beräknades kostnaderna för de ändrade reglerna till mellan fyra och 13 miljarder årligen, och efter tre år gjordes föreskrifterna om. Lars-Erik Holm, tidigare generaldirektör på Socialstyrelsen, säger nu att smittspridningen i äldreomsorgen inte hade behövt bli så stor om föreskrifterna fått vara kvar.

– Jag är inte förvånad. Ingen kommunpolitiker borde vara förvånad över att det blev som det blev i äldreomsorgen under coronan, säger Lars-Erik Holm till Sveriges radio.

Enorma besparingar

Enligt Åsa Plesner gör kommunerna gradvisa åtstramningar både på kostnaden per utförd omsorgstimme och på hur mycket omsorg som beviljas. Jämfört med början av 2000-talet handlar det om total minskning på ungefär 15 till 20 procent. Med mer pengar till äldreomsorgen hade personaltätheten kunnat vara högre, arbetsmiljön bättre, och de tillfälliga anställningarna färre. Därmed kanske även smittspridningen kunnat minskas, tror Åsa Plesner.

– Äldreomsorgen har fragmenterats och blivit mer skör. Tillfällig personal ger fler kontakter, och det klart att smittspridningen blir högre då.