Klippet, där hon under femton minuter vägrar att inta sin plats på ett flygplan från Landvetter för att förhindra att en man utvisas till Afghanistan, hade dessutom fått tusentals kommentarer från människor runt om i världen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Efter några timmar började världsmedier såsom New York Times och The Guardian höra av sig till 21-åringen, som dubbades ”hjältinna” och hyllades för att ha riktat ett ”skarpt ljus” på Europas deporteringar av asylsökande. En vecka senare har visningarna tickat upp till närmare fem miljoner – och därtill har en mängd ytterligare, nedkortade versioner av originalvideon lagts upp på Youtube av olika mediehus.
Elin Erssons hemorganisationer Sittstrejken Göteborg och Agape har även hunnit med att hålla en livesänd presskonferens på engelska för att stilla frågorna från internationell media. Nu har den värsta mediestormen lagt sig och Elin Ersson är tillbaka i Göteborg efter att ha spenderat helgen på annan ort.
– Jag har stängt av alla mina sociala medier, det blev så mycket meddelanden som kom in så det gick till slut inte, berättar hon när vi möts på Skansen Kronan i Göteborg under årets varmaste dag.
Hektiska dagar efteråt
Det har minst sagt varit hektiska dagar för Elin Ersson. Skärmdumpar över hennes rödgråtna ansikte inuti kabinen, filmat med den egna mobiltelefonen, har prytt artiklar och nyhetsinslag världen över. Under presskonferensen förra veckan kom beskedet att Elin skulle ta en paus från intervjuer ett tag framöver.
– Samtidigt är det viktigt att få ut budskapet och prata om de här frågorna när det finns ett intresse, säger hon när vi slår oss ner på gräsmattan.
Det var dock en kombination av slump och mod som gjorde att det blev just Elin som klev på planet den där måndagen. Tidigt på morgonen hade en kille på förvaret i Kållered hört av sig till organisationerna som jobbar mot de afghanska utvisningarna i Göteborg och berättat att en 26-åring vid namn Ismail hade hämtats för att utvisas. Volontärer från organisationerna mobiliserade sig snabbt och begav sig till Landvetter – den flygplats som ligger närmast förvaret. Väl där fanns redan Ismails mamma och systrar som tagit sig dit för att försöka hinna se honom innan han fördes ut ur landet – och kanske till och med kunna stoppa förfarandet.
– Vi bestämde oss för att köpa en biljett till ett flyg till Turkiet samma kväll, som vi trodde att han skulle vara på eftersom de flesta utvisningar till Afghanistan sker via Turkiet. Egentligen är den här lösningen – att förhindra att planet kan lyfta – den sista utvägen. Den tar man bara till när ingenting annat fungerar och så var det i det här fallet.
Det har, vad Elin vet, inte skett en sådan aktion i Sverige tidigare. En liknande aktion genomfördes däremot i Danmark den 18 juli i år, när deporteringen av en 19-årig homosexuell konvertit avbröts genom att flera personer vägrade sätta sig ner i kabinen.
– Vi visste att det här var möjligt och att det egentligen inte finns något olagligt i det, men det är inte något vi vill välja i första hand, berättar Elin.
Engagerad i ideella organisationer
Planen var initialt att Ismails syster skulle gå ombord på planet för att försöka stoppa utvisningen, men gruppen insåg snabbt att det skulle vara allt för emotionellt för systern att genomgå. De gick därefter igenom vilka som skulle ha möjlighet att gå ombord. Valet föll på Elin i ett snabbt beslut. Elin har sedan 2017 varit engagerad i både Sittstrejken Göteborg och senare Agape.
– Jag har alltid varit engagerad i politik och velat stå upp för de som behöver det. Sedan har jag också alltid varit den som suttit på internet, och där fick jag tidigt kontakt med likasinnade. Vi pratade mycket om hur man bemöter andra människor och hur alla inte har det lika bra, berättar hon.
Hur kändes det att gå på planet ensam med ditt uppdrag?
– Det är så svårt att tänka sig in i hur det kommer att vara innan, det var mest att hålla modet uppe. Jag var tvungen att skjuta undan allting för att kunna genomföra det som behövdes göras för Ismail.
Väl på planet upptäckte Elin att Ismael inte fanns med bland passagerarna – det skulle senare visa sig att han förts till Arlanda och deporterats därifrån. Däremot fanns där en 52-årig man som skulle utvisas till Afghanistan i sällskap med personal från Kriminalvårdsstyrelsen.
Hon beslutade sig då för att genomföra aktionen ändå. På videon hörs bland annat en brittisk man ifrågasätta vad hon håller på med genom att påpeka ”It’s your country’s rules”, varpå Ersson svarar: ”I’m trying to change my country’s rules”.
Trots att du inte visste något om 52-åringen på planet så valde du ändå att genomföra aktionen – varför?
– Som uppväxt i Sverige har jag svenska värderingar. Jag är till exempel emot dödsstraff. De som flyr hit gör det av en anledning och genom att skicka tillbaka dem hjälper man indirekt till med att döda människor. Därför valde jag att försöka stoppa utvisningen.
När vi ses har Elin inte hört något varken från den 52-årige mannen, vars deportering från Landvetter hon avbröt, eller från Ismail.
– Jag ska låta dem leva sina liv. Mitt eget engagemang kommer att fortsätta som vanligt och de organisationerna jag är med i kommer att fortsätta kämpa med politiken, säger hon.
Hur känns det att ha blivit en symbol för Europas deporteringar av afghaner?
– Det känns bra att veta att jag gjort något bra. Samtidigt ska inte jag vara ansiktet utåt för hur Sverige tar emot flyktingar. Vi ska inte fokusera på vita människor, utan på de som drabbas av politiken. I Sverige har vi inte en rättssäker process och vi måste visa medborgarna hur det ser ut.
Hyllningar och kritik
Sedan aktionen på Landvetter har hyllningar från privatpersoner ramlat in i kommentarsfälten.
– Det häftigaste är att jag har fått så många ord från afghaner, både i Afghanistan och från andra ställen i världen. Många skriver att de blir glada över att situationen i landet uppmärksammas. Samtidigt skriver afghaner i Sverige om hur det här har visat dem att de inte är ensamma, och att det finns ett hopp.
Det är inte bara hyllningar som har nått Elin – kritik har riktats mot att aktionen kostar skattemedel. Enligt gränspolisen är en utvisning ett laga kraftvunnet beslut som med största sannolikhet kommer att behöva genomföras även om den avbrutits. Då med ett chartrat plan till en kostnad av hundratusentals kronor.
Sedan aktionen på Landvetter har minst fyra polisanmälningar från privatpersoner gjorts gentemot Elin Ersson.
– Jag tar det som det kommer och har kontakt med en advokat. Människor får välja själva vad de vill att skattepengar ska gå till, vill de polisanmäla att ett flygplan blev 20 minuter försenat så får de göra det.
