Idag är det fredag, men inte vilken fredag som helst. Av handeln är dagen utnämnd till en svart dag, ett epitet som förra året fick svenskarna att shoppa för 1 817 kronor per person i genomsnitt, totalt 3,6 miljarder enligt siffror från intresseorganisationen Svensk handel.
Black Friday-kampanjen har de senaste åren spritt sig från USA till övriga delar av världen. Från början är dagen kopplad till den amerikanska Thanksgiving-helgen, men när den nu går på export har den lanserats mer som ett startskott på julhandeln.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Handlare tvingas anpassa sig
Men det är inte alla handlare som har uppskattat att få en ny readag att förhålla sig till, snarare tvingas man anpassa sig. Det menar Maria Sandow som är ansvarig för hållbarhetsfrågor på Svensk handel.
– Det här ju ett internationellt fenomen som jag tror att ingen handlare riktigt klarar av att stå emot idag. Jag är inte säker på att alla gillar det fullt ut egentligen, men det gäller att hänga på helt enkelt, säger hon.
Men handlarna har också chans att påverka i en rad frågor, menar Maria Sandow. Allt från bra villkor för anställda, till att spara på naturresurser och påverka hur varorna tillverkas.
– Då gör man ju även nytta där produktionen sker. Sedan kan man ju också försöka vara den som försöker föra in kunden på att handla mer hållbart. Att till exempel välja sådant som kanske håller längre, säger Maria Sandow.
Billiga varor
Men readagar som Black Friday bidrar inte direkt till att kunderna köper mer hållbara och därmed ofta dyrare varor. När kunderna är inställda på billig shopping så måste handeln anpassa sig, även om det tär på marginalerna för butiksinnehavare och kedjor. Men att detta bidrar till en ständigt ökande handel, både kring jul och resten av året, ser Maria Sandow inte bara som ett problem i sig.
– Visst finns det en problematik i det, men vi ser ju också att vi har möjlighet att jobba med de här frågorna på ett bra sätt. Man kan ju göra konsumtionen mer hållbar. Från handelns perspektiv är det upp till företagen att göra verksamheten mer hållbar, säger Maria Sandow.
Liv Fjellander är projektledare för hållbar konsumtion på IVL Svenska Miljöinstitutet. Hon menar att en hållbar konsumtion innebär att jobba med flera frågor parallellt.
– Hållbar konsumtion handlar dels om att använda cirkulära resurser, alltså saker som går att återbruka så effektivt och så länge som möjligt, som planeten kan återställa, och som bidrar till människors välmående, säger hon.
Krävs mindre shopping
Men för att konsumtionen ska vara långsiktigt hållbar så innebär det också att vi inte kan handla mer än vad jorden tål.
– Att dela och återbruka saker kommer inte att räcka. Hållbar konsumtion kommer också att innebära mindre konsumtion, säger Liv Fjellander.
– Vi konsumerar mer än vad jorden kan återställa idag. Det går åt 1,6 jordklot varje år, och om alla skulle göra som vi i Sverige så skulle det krävas 4,2 jordklot.
Sverige ligger, tillsammans med USA, Australien och Kuwait, i toppen av listan på de som belastar klotet mest. Och mycket handlar inte oväntat om koldioxidutsläppen, så hur de varor vi köper transporteras är en viktig aspekt av shoppingen. Men överlag syns inte effekterna av vår konsumtion i vår närmiljö, menar Liv Fjellander.
– Avtrycken av vad vi konsumerar hamnar någon annanstans i världen, både när det gäller vilka resurser som tas upp och vilka hållbarhetseffekter det får.
”Ändra mönstret”
Att bara välja andra typer av varor är inte heller hela lösningen, menar Liv Fjellander. Det riskerar att bara omfördela effekten mellan olika sorters miljöpåverkan.
– Så länge vi bibehåller samma konsumtionsmönster lägger vi de pengar vi sparar på att avstå från en sak på någonting annat. Om vi sparar pengar på att gå med i en bilpool så räcker kanske pengarna till en Thailandsresa istället. Det blir rekyleffekter, säger hon.
Det skulle kunna tolkas som att hushållen har för mycket pengar att spendera, men Liv Fjellander menar att det också måste finnas förutsättningar att använda sina resurser till annat än att köpa prylar.
– Det saknas gemensamma rum som inte går ut på konsumtion idag. Det handlar också om vanor, att åka till ett shoppingcenter kan ju ses som en helgaktivitet idag, säger hon.
Inte individens ansvar
Men det kan inte heller bara vara enskilda individers ansvar att spara på jordens resurser, menar Liv Fjellander. Och hon ser att det pågår ett förändringsarbete på flera nivåer.
– Alla val kan inte ligga hos konsumenter, det är en myt att hållbar konsumtion kan lösas där. Det måste vara en samlad ansats för att åstadkomma det, och där är beslutsfattare och näringsliv väldigt aktiva just nu för att hitta nya affärsmodeller som inte förbrukar så mycket resurser.
